Våldtäkt och grovt förtal ändrades till våldtäkt och grovt förtal i hovrätten

Dold domstol prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grov våldtäkt och grovt förtal. Hovrätten ändrade rubriceringen på våldtäktsdelen till våldtäkt, behöll ansvaret för grovt förtal och ändrade påföljden för den tilltalade från sluten ungdomsvård till ungdomsvård med föreskrift om att följa ett ungdomskontrakt. Hovrätten satte också ned skadeståndet.

Om händelsen och åtalet

Åtalet gällde två gärningar. Den första avsåg en sexuall handling där den tilltalade enligt åklagaren tillsammans med en annan person hade samlag med målsäganden under omständigheter som gjorde att gärningen skulle bedömas som grov våldtäkt. Den andra avsåg att den tilltalade, tillsammans med samma person, hade spelat in filmer av övergreppen och spridit dem i en chattgrupp, vilket åklagaren gjorde gällande utgjorde grovt förtal.

I hovrätten yrkade åklagaren att gärningen under åtalspunkt 1 skulle rubriceras som grov våldtäkt och att påföljden skulle skärpas. Den tilltalade yrkade att han skulle frikännas, eller i andra hand att åtalspunkt 1 skulle bedömas som oaktsam våldtäkt och åtalspunkt 2 som förtal som inte var grovt, samt att påföljden och skadeståndet skulle mildras. Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för våldtäkt och grovt förtal.

Hovrätten konstaterade att det var utrett att den tilltalade och den andra personen haft samlag med målsäganden. När det gäller åtalspunkt 1 fann hovrätten att målsäganden först deltog frivilligt i samlaget med den andra personen, men att frivilligheten upphörde när hon somnade. Den tilltalade genomförde därefter samlag med henne utan att hon var medveten om det. Hovrätten fann att båda gärningarna utgjorde våldtäkt, men inte grov våldtäkt.

När det gäller åtalspunkt 2 fann hovrätten att filmerna där målsäganden syntes hade skickats i en chattgrupp och att uppgifterna var ägnade att utsätta henne för andras missaktning. Hovrätten godtog därför att gärningen utgjorde grovt förtal, i likhet med tingsrätten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från samma utredning som tingsrätten och tog del av ljud- och bildupptagningar från förhören. Hovrätten spelade också upp filmer som åberopats av åklagaren och tog del av ytterligare chattkonversationer samt en filmsekvens som lagts fram i hovrätten.

I skuldfrågan fäste hovrätten vikt vid filmerna och de uppgifter som lämnats av målsäganden och den tilltalade. Av filmerna framgick enligt hovrätten att målsäganden låg stilla under den andra personens samlag och inte reagerade på ett sätt som tydde på att hon var vaken. Hovrätten ansåg därför att den andra personen måste ha förstått att målsäganden sov och att samlaget därefter inte var frivilligt. När det gällde den tilltalade fann hovrätten att han inte talat med målsäganden innan han genomförde samlaget, att hon låg i samma position som tidigare och att omständigheterna visade att han måste ha förstått att hon inte var medveten om vad som skedde.

Hovrätten gjorde därmed samma grundläggande skuldvärdering som tingsrätten i fråga om att det varit fråga om sexuella övergrepp, men kom till en annan juridisk bedömning av grovhetsgraden för våldtäktsdelen. Hovrätten ansåg att det inte var visat att de två gärningspersonerna agerat tillsammans och i samförstånd vid själva samlagen. Att övergreppen skedde efter varandra och att filmer togs ansågs inte tillräckligt för att bedöma våldtäktsbrotten som grova. Hovrätten betonade också att det visserligen var försvårande att övergreppen filmats, men att en samlad bedömning ändå ledde till att gärningarna skulle rubriceras som våldtäkt och inte grov våldtäkt.

När det gällde grovt förtal anslöt sig hovrätten till tingsrättens bedömning. Att filmerna spreds i en chattgrupp och att målsäganden kunde identifieras gjorde att gärningen var ägnad att medföra allvarlig skada.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens domslut. Den tilltalade dömdes för våldtäkt och grovt förtal. Påföljden bestämdes till ungdomsvård med särskild föreskrift om att följa det ungdomskontrakt som upprättats. Hovrätten utgick vid påföljdsbedömningen från att den tilltalade var ung vid gärningstillfället och att det fanns ett särskilt vårdbehov. Hovrätten ansåg att de planerade sociala insatserna var tillräckligt ingripande.

Hovrätten satte ned skadeståndet till 92 500 kr, varav 20 000 kr skulle betalas solidariskt med den andra personen. Ränta skulle utgå från den 16 oktober 2021. I övrigt stod tingsrättens dom fast. Hovrätten beslutade också att beslaget skulle bestå och fastställde sekretessbeslutet. Någon uppgift om häktningstid framgår inte av det underlag som lämnats här.

I tingsrätten hade den tilltalade dömts till sluten ungdomsvård i åtta månader och ålagts att betala 170 000 kr i skadestånd, solidariskt med den andra personen. Hovrätten mildrade alltså påföljden och sänkte skadeståndet.