Skattebrott efter utebliven deklaration

Den tilltalade döms för skattebrott efter att ha underlåtit att lämna inkomstdeklaration för beskattningsåret 2023. Tingsrätten fann att han agerat med uppsåt och att förfarandet inneburit fara för att skatt och avgifter om sammanlagt 360 830 kronor skulle undandras det allmänna. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst i 75 timmar. Den tilltalade ska också betala skattetillägg, avgift till brottsofferfonden och ersätta staten delvis för försvararkostnaderna.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde en åtalspunkt, skattebrott enligt 2 § skattebrottslagen i dess lydelse före 1 april 2026. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade underlåtit att lämna inkomstdeklaration till Skatteverket för beskattningsåret 2023. Deklarationen skulle ha lämnats senast den 2 maj 2024 och gärningen hade skett i Umeå kommun eller på annan okänd plats i Sverige. Åklagaren gjorde gällande att förfarandet inneburit fara för att skatt och avgifter om sammanlagt 360 830 kronor skulle undandras det allmänna och att gärningen begåtts med uppsåt.

I samma mål yrkade åklagaren också att den tilltalade skulle påföras skattetillägg med 40 procent av den skatt som belöper på ett underlag om 907 540 kronor i inkomstslaget tjänst för beskattningsåret 2023 och 40 procent av den skatt som belöper på ett underlag om 130 167 kronor i inkomstslaget kapital för samma beskattningsår. Grunden var att någon deklaration inte hade lämnats in och att detta lett till skönsbeskattning.

Den tilltalade medgav de faktiska omständigheterna men bestred ansvar för brott och hänvisade till att han saknat uppsåt. Han bestred också skattetillägget och gjorde gällande att det inte stod i rimlig proportion till felaktigheten och hans hälsa.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann det utrett att den tilltalade underlåtit att lämna inkomstdeklaration för beskattningsåret 2023 trots att han under året fått utdelning på 1,1 miljoner kronor. Domstolen bedömde att de objektiva förutsättningarna för skattebrott därmed var uppfyllda.

Frågan blev därefter om gärningen begåtts med uppsåt. Tingsrätten konstaterade att den tilltalade varit fullt medveten om sin skyldighet att deklarera och redovisa utdelning på en separat blankett. Domstolen ifrågasatte inte att situationen med fastighetsägaren hade varit mycket jobbig, men ansåg inte att underlåtenheten helt kunde förklaras av hans dåvarande situation. Som skäl för detta pekade rätten bland annat på att han enligt egen utsaga ändå fortsatt arbeta under samma period och att han berättat att en revisor manat honom via e-post om deklarationen. Genom att helt underlåta att lämna in deklarationen ansågs den tilltalade ha varit likgiltig inför risken att han inte fullgjort sin deklarationsskyldighet och att skatt och avgifter skulle undandras det allmänna. Han dömdes därför för skattebrott i enlighet med åtalet.

När det gällde skattetillägget konstaterade tingsrätten att den tilltalade genom att inte lämna inkomstdeklaration inte redovisat utdelningen och att han därför skönsbeskattats. Utgångspunkten var därför att han skulle betala skattetillägg med 40 procent enligt åklagarens yrkande. Domstolen fann inte att det framkommit några omständigheter som utgjorde skäl för jämkning eller befrielse.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för skattebrott enligt 2 § skattebrottslagen i dess lydelse före 1 april 2026. Tingsrätten bedömde straffvärdet till tre månaders fängelse, men gjorde en reduktion med hänsyn till att den tilltalade påförts skattetillägg. Efter denna justering ansågs gärningen motsvara två månaders fängelse i straffmätningsvärde.

Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst i 75 timmar. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha bestämts till två månader. Tingsrätten fann att det fanns särskilda skäl att välja en icke frihetsberövande påföljd och noterade att den tilltalade samtyckt till samhällstjänst. Den villkorliga domen förenades inte med dagsböter.

Den tilltalade ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Han ska också påföras skattetillägg enligt åklagarens yrkande, vilket innebär 40 procent av skatten på underlaget 907 540 kronor i inkomstslaget tjänst och 40 procent av skatten på underlaget 130 167 kronor i inkomstslaget kapital. Dessutom ska han återbetala 23 500 kronor av kostnaderna till staten. Staten ska betala 31 334 kronor i ersättning till försvararen.