Två hot mot tjänsteman ledde till böter

Tingsrätten har dömt den tilltalade för två fall av hot mot tjänsteman efter telefonsamtal med två biståndshandläggare i samband med handläggning av hans ansökan om ekonomiskt bistånd. Domstolen ansåg att hot hade uttalats i båda fallen och att den tilltalade själv ringde samtalen. Påföljden bestämdes till 100 dagsböter och han ska också betala skadestånd till båda målsägandena samt en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalspunkt 1 avsåg hot mot tjänsteman enligt 17 kap. 1 § första stycket brottsbalken och gällde ett samtal den 4 februari 2026. Enligt åtalet hade den tilltalade under ett telefonsamtal med målsäganden uttalat att hon skulle få betala priset och ångra sig samt sagt att han skulle knulla henne eller ord med liknande innebörd. Åtalet gällde att hotet uttalades under hennes handläggning av hans ansökan om ekonomiskt bistånd hos Linköpings kommun.

Åtalspunkt 2 avsåg också hot mot tjänsteman enligt samma lagrum och gällde ett telefonsamtal någon gång mellan den 24 mars 2026 och den 25 mars 2026. Enligt åtalet hade den tilltalade då sagt att han skulle skicka folk på målsäganden eller ord med liknande innebörd. Även detta skedde under handläggningen av hans ärende om ekonomiskt bistånd hos Linköpings kommun.

Den tilltalade förnekade brott och uppgav att det inte var han som ringt samtalen. Han bestred också skadeståndsskyldighet. Under huvudförhandlingen hördes båda målsägandena, två kollegor till dem, den tilltalade själv samt ett vittne som hörts i förundersökningen.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att båda målsägandena var biståndshandläggare och därmed utövade myndighet. Domstolen framhöll att det saknar betydelse om hoten uttalas för att påverka ett framtida beslut eller som hämnd på ett redan fattat beslut. Avgörande var att hot om brottslig gärning hade uttalats i samband med myndighetsutövningen.

När det gällde bevisningen ansåg tingsrätten att det var ställt utom rimligt tvivel att hot hade uttalats i båda samtalen. Domstolen fäste vikt vid målsägandenas berättelser, kollegornas uppgifter om deras reaktioner och de journalanteckningar som upprättats direkt efter samtalen. För den första händelsen ansåg tingsrätten att uttalandena om att målsäganden och socialtjänsten skulle få betala priset, att hon skulle ångra sig och att den hotande skulle knulla socialtjänsten utgjorde hot om brottslig gärning. För den andra händelsen bedömde domstolen att uttalandet om att det skulle skickas folk på målsäganden också utgjorde ett sådant hot.

Tingsrätten ansåg vidare att det var den tilltalade som ringde båda samtalen. Målsägandena hade enligt domstolen känt igen hans röst och telefonnummer, och domstolen fann det osannolikt att någon annan på eget initiativ skulle ha ringt samtalen. Den tilltalades invändning, och det vittnesstöd som talade för att han var lugn som person, ändrade inte bedömningen. Domstolen fann därför att han agerat uppsåtligen.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för hot mot tjänsteman i två fall. Påföljden bestämdes till 100 dagsböter om 50 kronor, totalt 5 000 kronor.

Han ska betala skadestånd till den första målsäganden med 10 000 kronor jämte ränta från den 4 februari 2026. Han ska också betala skadestånd till den andra målsäganden med 10 000 kronor jämte ränta från den 25 mars 2026. Tingsrätten bedömde att båda samtalen utgjorde allvarliga kränkningar och att de yrkade beloppen låg på normal nivå för kränkningsersättning.

Eftersom strängare påföljd än penningböter föreskrevs ska den tilltalade också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaden för försvararersättningen, och den offentlige försvararen tillerkändes ersättning med 20 081 kronor.