Penningtvättsbrott gav villkorlig dom

Den tilltalade döms av Dold domstol för penningtvättsbrott den 28 januari 2025. Åklagarens förstahandsyrkande om bedrägeri ogillades, eftersom domstolen inte fann stöd för att den tilltalade varit delaktig i det påstådda bedrägeriet. I stället ansåg tingsrätten att hon genom att upplåta sitt konto och omsätta pengar hade gjort sig skyldig till penningtvättsbrott.

Händelsen och åtalet

I stämningsansökan väckte åklagaren först talan om bedrägeri enligt 9 kap. 1 § första stycket brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen skulle den tilltalade, ensam eller tillsammans och i samförstånd med annan, med vilseledande ha förmått målsäganden att betala ersättning för en vara som aldrig levererades. Det påstods att målsäganden på det sättet hade fört över 30 000 kronor till den tilltalades konto i Swedbank den 28 januari 2025, i Bjurholms kommun eller på annan okänd plats i Sverige.

I andra hand åtalades den tilltalade för penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Åklagaren gjorde då gällande att den tilltalade hade upplåtit sitt bankkonto för mottagande och förvar av en överföring om 30 000 kronor som frånhänts målsäganden genom brott, och att hon därefter omsatt pengarna genom överföringar eller på annat sätt. Även detta skulle enligt åtalet ha skett den 28 januari 2025 i Bjurholms kommun eller på annan okänd plats i Sverige. Åklagaren angav att syftet varit att dölja att egendomen härrörde från brott eller brottslig verksamhet, eller att främja möjligheterna för den tilltalade själv eller annan att tillgodogöra sig pengarna eller deras värde.

Rättens bedömning

Den tilltalade förnekade brott och bestred även det enskilda anspråket. Tingsrätten gick igenom bevisningen, som bland annat bestod av förhör med målsäganden genom vittnesattest, PM, kontoutdrag, swish-spårning med tillhörande bild samt fotografier av SMS-konversationer mellan den tilltalade och målsäganden. Den tilltalade hördes också över åtalet.

Tingsrätten fann inledningsvis att utredningen visade att målsäganden hade frånhänts 30 000 kronor genom bedrägeri, men att det inte fanns stöd för att den tilltalade hade varit delaktig i detta bedrägeri. Åklagarens förstahandsyrkande ogillades därför.

När det gällde den alternativa åtalsgrunden ansåg tingsrätten att utredningen visade att målsäganden hade fört över pengar till den tilltalades konto, att hon upplåtit sitt konto för insättningar till en för henne i praktiken okänd person och att hon omsatt pengarna genom överföringar. Domstolen bedömde att dessa åtgärder omfattades av straffbestämmelsen om penningtvätt och att de hade inneburit att pengarnas brottsliga ursprung kunnat döljas samt främjat möjligheterna för någon annan att tillgodogöra sig pengarna.

Frågan var sedan om den tilltalade hade haft uppsåt. Hon uppgav bland annat att hon fått kontakt med en person på Snapchat som bad om hjälp med att ta emot pengar och att hon inte frågade var pengarna kom ifrån. Tingsrätten ansåg att det inte var visat att hon haft full insikt om förbrottet och pengarnas ursprung, men att omständigheterna varit sådana att hon haft anledning att skärpa sin uppmärksamhet. Domstolen kom fram till att hon måste ha förstått att det fanns en påtaglig risk för att pengarna härrörde från brottslig verksamhet och att åtgärderna vidtogs i penningtvättssyfte. Hon ansågs därför ha haft likgiltighetsuppsåt och dömdes för penningtvättsbrott i enlighet med åklagarens andrahandsyrkande.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms alltså för penningtvättsbrott den 28 januari 2025 enligt 3 § första stycket 1 lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. För detta bestämdes påföljden till villkorlig dom i förening med 40 dagsböter om 160 kronor, sammanlagt 6 400 kronor.

Tingsrätten förpliktade också den tilltalade att betala skadestånd till målsäganden med 30 000 kronor. Ränta ska utgå enligt 6 § räntelagen från den 28 januari 2025. Dessutom ska den tilltalade betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor.