Försök till synnerligen grovt narkotikabrott ogillas i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om narkotikabrottslighet och vapenbrott. I hovrätten ändrades domen delvis för den tilltalade genom att åtalet för försök till synnerligen grovt narkotikabrott ogillades och fängelsestraffet bestämdes till en månad. I övrigt stod tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde flera åtalsfrågor där hovrätten först tog ställning till vad som redan var avgjort i tingsrätten och vad som hade överklagats. Enligt hovrätten skulle den tilltalade dömas för narkotikabrott den 22 juni 2021, eftersom den delen av tingsrättens dom inte hade överklagats.

I den överklagade delen avsåg åtalet för den tilltalade försök till synnerligen grovt narkotikabrott den 20–21 maj 2021. Åklagaren hade i hovrätten justerat sin talan och gjorde inte längre gällande att den tilltalade försökt förvärva narkotikan, utan endast att han försökt ta emot och lasta om narkotikan. Hovrätten prövade också frågan om utvisning, men den delen av yrkandet avslogs.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för försök till synnerligen grovt narkotikabrott och narkotikabrott. Den hade bestämt påföljden till fängelse i ett år och åtta månader. I hovrätten ändrades utgången för åtalet om försök till synnerligen grovt narkotikabrott, medan övriga delar av tingsrättens avgörande lämnades utan ändring.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma utredning som tingsrätten, och tingsrättens ljud- och bildupptagningar av förhör spelades upp.

När det gällde den tilltalade ansåg hovrätten att utredningen visade att han hade synts på platsen i Dolt namn, till synes talande i telefon och därefter dirigerande lastbilen. Åklagaren hänvisade till en chattkonversation i lastbilschaufförens telefon, där det framgick att chauffören skulle möta så kallade lokala killar och invänta instruktioner. Hovrätten ansåg att den tilltalades närvaro på platsen framstod som märklig om han inte varit inblandad, men fann ändå att hans egna uppgifter inte kunde avfärdas som osannolika.

Domstolen betonade att det saknades skriftlig utredning om att den tilltalade talat i telefon när vittnet gjorde iakttagelserna. Det saknades också utredning om hur länge han befunnit sig på platsen innan lastbilen kom dit, vad han då gjorde och om någon faktiskt sett honom tala med chauffören. Hovrätten noterade även att det inte var utrett vem som disponerade den lokal eller det förråd som lastbilen försökte backa in i. Vid en samlad bedömning fann hovrätten därför att det inte var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade hade begått den åtalade gärningen. Åtalet för försök till synnerligen grovt narkotikabrott ogillades.

Hovrätten fann däremot att den tilltalade, genom sitt agerande, hade främjat gärningen på ett sådant sätt att han skulle dömas för medhjälp till synnerligen grov narkotikasmuggling. Hovrätten ansåg inte att bevisningen räckte för att döma honom som medgärningsman, men ansåg att hans medverkan ändå var straffbar som medhjälp. I denna del gjorde hovrätten alltså en annan bedömning än tingsrätten.

För den del som rörde narkotikabrott den 22 juni 2021 godtog hovrätten tingsrättens bedömning att den tilltalade skulle dömas.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så sätt att åtalet för försök till synnerligen grovt narkotikabrott ogillades och fängelsestraffets längd bestämdes till en månad. I övrigt stod tingsrättens dom fast.

Det innebär att den tilltalade i hovrätten dömdes för narkotikabrott den 22 juni 2021, men att han inte fälldes för försök till synnerligen grovt narkotikabrott i den form åtalet avsåg. Hovrätten prövade också frågan om utvisning och avslog yrkandet.

I hovrättens avgörande anges inte någon skadeståndsfråga. Beslag skulle bestå. Hovrätten beslutade även att den tilltalade skulle vara häktad till dess fängelsestraffet kunde verkställas.

Jämfört med tingsrätten sänktes alltså påföljden från fängelse i ett år och åtta månader till fängelse i en månad. Tingsrätten hade också bestämt att den tilltalade skulle betala avgift till brottsofferfonden, men någon sådan uppgift anges inte i hovrättens beslut som återges här.