Hovrätten fastställer frikännande i rån- och egenmäktighetsmål

En hovrätt har i en överklagad dom den 10 april 2026 fastställt tingsrättens frikännande av den tilltalade, som åtalats för rån alternativt misshandel och stöld samt för egenmäktigt förfarande. Hovrätten fann att bevisningen inte höll måttet för fällande dom och avslog målsägandens yrkanden om skadestånd.

Överklagande och tidigare dom

Målsäganden överklagade tingsrättens beslut, där den tilltalade frikänts från åtalspunkterna rån alternativt misshandel och stöld samt egenmäktigt förfarande. Tingsrätten ansåg att den framlagda bevisningen inte kunde anses styrka gärningarna utom rimligt tvivel och avslog målsägandens skadeståndsyrkanden.

Hovrättens prövning i sak

Hovrätten instämde i tingsrättens bevisvärdering men betonade att konflikten mellan parterna, som befann sig i skilsmässa, föranlett extra höga krav på stödbevisning. En händelserapport som åberopats i hovrätten bedömdes ha lågt bevisvärde. Ett vittne lämnade avvikande uppgifter om både telefonanvändningens syfte och det påstådda våldet, vilket ytterligare försvagade bevisläget. Hovrätten noterade dessutom att andra potentiella vittnen inte hörts och att inga tekniska utredningsåtgärder rörande telefonen vidtagits. Sammantaget ansågs bevisningen inte tillräcklig för att fälla den tilltalade för rån eller för det alternativa yrkandet om misshandel och stöld.

Gällande åtalet för egenmäktigt förfarande konstaterade hovrätten, i enlighet med tingsrätten, att den tilltalade haft faktisk besittning av fordonen och att målsäganden endast varit registrerad ägare. Detta uteslöt ansvar för egenmäktigt förfarande, varför åtalet även där ogillades.

Ersättning och kostnader

Hovrätten beslutade att offentligt försvarare ska få ersättning med 17 079 kronor och målsägandebiträde med 19 061 kronor, enligt brottmålstaxan. Staten står för dessa kostnader. Målsägandens yrkanden om skadestånd avslogs fullt ut i både tingsrätten och hovrätten.