Grovt hot mot tjänsteman och olaga hot

Den tilltalade döms för två brott som båda begicks den 13 januari 2026. Tingsrätten fann att den tilltalade gjorde sig skyldig till olaga hot och grovt hot mot tjänsteman. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn i förening med fängelse i tre månader.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg först olaga hot. Enligt gärningsbeskrivningen hotade den tilltalade målsäganden genom att sikta mot honom med ett luftgevär den 13 januari 2026. Händelsen ska ha inträffat på en adress i Ånäset i Robertsfors kommun. Åklagaren gjorde gällande att hotet var ägnat att framkalla allvarlig rädsla för målsägandens personliga säkerhet och att det skedde med uppsåt. Tingsrätten dömde den tilltalade för olaga hot.

Åtalet avsåg också grovt hot mot tjänsteman. Enligt gärningsbeskrivningen riktade den tilltalade ett luftgevär mot två poliser när de tillsammans med andra poliser skulle ingripa mot honom den 13 januari 2026 på samma plats i Ånäset i Robertsfors kommun. Det angavs att den tilltalade samtidigt yttrade uttalanden med innebörden att polisen skulle skjuta honom. Åklagaren gjorde gällande att brottet var grovt eftersom hotet påtagligt förstärkts med hjälp av ett vapen. Tingsrätten dömde den tilltalade för grovt hot mot tjänsteman.

Rättens bedömning

Den tilltalade erkände olaga hot. Han erkände också att han riktat luftgeväret mot polismännen, men invände att gärningen mot dem borde bedömas som hot mot tjänsteman av normalgraden. I målet hördes den tilltalade samt målsägandena och det åberopades bland annat händelserapport, kartbild, film från polisens kroppskameror och fotografi på luftgeväret.

När det gällde olaga hot fann tingsrätten att utredningen visade att den tilltalade hotat målsäganden genom att sikta mot honom med ett luftgevär. Rätten ansåg att målsäganden kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet, och åtalet var därför styrkt.

När det gällde grovt hot mot tjänsteman bedömde tingsrätten att poliserna fick information om att den tilltalade hade ett luftgevär men att de i situationen inte kunde avgöra om det var fråga om ett luftgevär eller ett skarpt vapen. Rätten fann utrett att den tilltalade flera gånger riktade ett vapenliknande föremål mot poliserna och samtidigt skrek ”skjut mig” eller liknande. Vapnet var synligt och riktades mot dem i en konfrontativ situation. Tingsrätten ansåg att handlandet skapade en situation som för poliserna framstod som likvärdig ett hot med skarpt skjutvapen. Vid en samlad bedömning ansågs brottet vara grovt.

Vid straffmätningen beaktade tingsrätten i förmildrande riktning att den tilltalade mådde mycket dåligt vid tiden för gärningarna och att han samma natt hade försökt ta sitt liv. Rätten fann att detta skulle få kraftigt genomslag vid bedömningen av straffvärdet. Det samlade straffvärdet bedömdes motsvara fängelse ett år och två månader.

Vid påföljdsvalet framhöll tingsrätten att hot mot tjänsteman är ett brott av sådan art att fängelse normalt ska väljas. Samtidigt ansåg rätten att det fanns starka skäl för skyddstillsyn med hänsyn till den tilltalades förbättrade personliga och sociala situation efter gärningarna. Frivården hade också bedömt att övervakning behövdes. Tingsrätten ansåg dock att skyddstillsynen måste förenas med fängelse och bestämde fängelsestraffets längd till tre månader.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms alltså för grovt hot mot tjänsteman, begånget den 13 januari 2026, och för olaga hot, också det begånget den 13 januari 2026. Påföljden blev skyddstillsyn i förening med fängelse i tre månader. Övervakare ska utses av frivården.

Målsägandens begäran om skadestånd avslås. Det beslagtagna luftgeväret och kulammunitionen förverkas och beslaget ska bestå. Den tilltalade ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr. Han ska också återbetala 26 162 kr till staten av kostnaderna för försvararen. En annan försvararkostnad redovisades i domen som ersättning från staten, men den delen avser inte någon betalningsskyldighet från den tilltalade.