Villkorlig dom efter våld och hot

Tingsrätten har dömt den tilltalade för misshandel och olaga hot som begicks den 1 november 2024. Samtidigt frikändes han från motsvarande åtalspunkter som avsåg den 31 oktober 2024. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst i 50 timmar.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde fyra punkter. För åtalspunkt 1, misshandel den 31 oktober 2024 enligt 3 kap. 5 § brottsbalken, frikändes den tilltalade. För åtalspunkt 2, olaga hot den 31 oktober 2024 enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken, frikändes han också. För åtalspunkt 3, misshandel den 1 november 2024 enligt 3 kap. 5 § brottsbalken, dömdes han. För åtalspunkt 4, olaga hot den 1 november 2024 enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken, dömdes han.

Enligt åtalet skulle den tilltalade den 31 oktober 2024 ha tagit tag om målsägandens armar så att hon föll till marken och därefter hotat henne med att skada henne. För den 1 november 2024 påstods han ha tagit tag om hennes armar och ben så att hon föll till marken, därefter satt sig grensle över henne och också hotat henne med att skada henne. Händelserna påstods ha inträffat i en bostad.

Målsäganden berättade att bråket började den 31 oktober efter att hon uppmärksammat att den tilltalade hade slagit ett av deras barn. Hon uppgav att han blev arg, hotade henne och sade att han skulle misshandla henne tills hon blev handikappad. Hon beskrev också att han den 1 november tog tag i hennes armar och ben, drog ner henne från sängen, vred om hennes arm och senare hotade att skada henne för livet. Hon berättade att hon fick ont i hela kroppen och blev svullen på armarna.

Den tilltalade förnekade samtliga gärningar. Han uppgav att det som hände den 31 oktober endast var att han tog tillbaka en telefon från ett barn, och att han den 1 november endast tog tag i målsägandens handled för att få tillbaka en telefon. Han bestred att han hade utövat våld eller hotat henne.

Rättens bedömning

Tingsrätten bedömde målsägandens uppgifter som trovärdiga och tillförlitliga i huvudsak. Rätten ansåg dock inte att det var styrkt att den tilltalade hade utövat det våld som påstods den 31 oktober 2024. Det fanns enligt domstolen inget klart stöd för våld den dagen, och de uppgifter som lämnats av vittnena gav inte tillräckligt stöd för den delen av åtalet. Därför frikändes den tilltalade från misshandel den 31 oktober 2024.

När det gällde händelsen den 1 november 2024 fann rätten att målsägandens uppgifter stöddes av att hon ringde en vän tidigt på morgonen, därefter ringde polisen, samt av polisens iakttagelser och journalanteckningar. Ett vittne med uppgift som relationsvåldshandläggare lämnade också ett starkt stöd för hennes berättelse. Tingsrätten ansåg därför att det var styrkt att den tilltalade på morgonen den 1 november 2024 tog tag om målsägandens armar och ben så att hon föll till marken och därefter satte sig grensle över henne. Han dömdes därför för misshandel av normalgraden.

När det gäller olaga hot ansåg rätten att det fanns stöd för att hot uttalades den 1 november 2024, men inte den 31 oktober 2024. Domstolen fann att målsägandens uppgifter, tillsammans med vittnets berättelse, visade att den tilltalade hotat henne med att skada henne på morgonen den 1 november 2024. Hotet bedömdes vara sådant att hon kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet. Därför dömdes den tilltalade för olaga hot den 1 november 2024 och frikändes från motsvarande åtalspunkt den 31 oktober 2024.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med samhällstjänst i 50 timmar. Tingsrätten angav att om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha bestämts till en månad.

Han ska betala skadestånd till målsäganden med 15 000 kronor för kränkning avseende de gärningar han dömdes för. Ränta ska utgå enligt räntelagen från den 1 november 2024 till dess betalning sker. Målsägandens yrkande om skadestånd för de gärningar som avsåg den 31 oktober 2024 avslogs. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Rätten beslutade vidare att staten ska stå för kostnaderna och att den tilltalade inte ska återbetala kostnaderna för försvararen eller målsägandebiträdet.