Falska handlingar i bostadsärende

Tingsrätten dömde den tilltalade för brukande av falsk urkund efter att han hade åberopat förfalskade handlingar i ett ärende hos Bostadsförmedlingen. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 50 dagsböter om 100 kronor vardera. Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden och ersätta delar av statens kostnader.

Händelsen och åtalet

Åtalet gällde brukande av falsk urkund enligt 14 kap. 1 § och 10 § brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade till Bostadsförmedlingen åberopat ett falskt anställningsavtal och falska lönespecifikationer när han blev erbjuden en lägenhet. Gärningen angavs ha ägt rum under perioden den 2 juni 2025 till den 11 juni 2025. I åtalet angavs även att det skedde på en adress i Bandhagen i Stockholms stad eller på annan okänd plats i landet. Åklagaren gjorde gällande att det fanns risk för att handlingarna skulle uppfattas som äkta och att gärningen begicks med uppsåt.

Den tilltalade förnekade brott. Han bestred att det var han som hade åberopat några falska lönespecifikationer och uppgav att han inte känt till att handlingarna var falska eller oriktiga. Han gjorde därför gällande att uppsåt saknades.

I målet lades skriftlig bevisning fram i form av en redogörelse från Bostadsförmedlingen, falskt anställningsavtal, falska lönespecifikationer, äkta anställningsavtal, äkta lönespecifikationer, utdrag från Skatteverket avseende den tilltalades inkomst samt mejlkorrespondens. Den tilltalade hördes också över åtalet.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann först att det var utrett att anställningsavtalet och lönespecifikationerna som skickats till Bostadsförmedlingen var förfalskade. Domstolen prövade därefter den tilltalades invändning om att han inte själv hade skickat in handlingarna och att han saknade kännedom om förfalskningarna.

Den tilltalade hade berättat att han fått hjälp av en släkting, att han lämnat över de handlingar som behövdes och att släktingen skulle ha skickat in dem. Tingsrätten ansåg dock att berättelsen var detaljfattig, saknade kontrollerbara moment och framstod som en efterhandskonstruktion. Domstolen fäste också vikt vid att den tilltalade inte ville uppge namnet på den person som påstods ha hjälpt honom.

Genom den skriftliga bevisningen och den tilltalades egna uppgifter ansåg tingsrätten att det var visat att handlingarna skickades från en mejladress som tillhörde den tilltalade. Domstolen kom därför fram till att det var den tilltalade som översände anställningsavtalet och lönespecifikationerna till Bostadsförmedlingen. Enligt tingsrätten stod det också klart, utifrån handlingarnas innehåll, att den tilltalade måste ha känt till att de var förfalskade.

Tingsrätten bedömde vidare att det förfalskade anställningsavtalet och vissa av lönespecifikationerna uppfyllde kraven på att vara urkunder. Genom att skicka kopior av anställningsavtalet och tre lönespecifikationer i ett mejl till Bostadsförmedlingen ansågs den tilltalade ha åberopat de falska handlingarna. Domstolen ansåg att det hade förelegat fara i bevishänseende. Därmed dömdes den tilltalade för brukande av falsk urkund för gärningen som avsåg perioden den 2 juni 2025 till den 11 juni 2025.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde påföljden till villkorlig dom i förening med 50 dagsböter om 100 kronor, vilket sammantaget motsvarar 5 000 kronor. Domstolen framhöll att brottets straffvärde motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att den tilltalade var tidigare ostraffad och att det saknades skäl att befara fortsatt brottslighet. Gärningens art ansågs inte heller vara sådan att fängelse borde väljas.

Den tilltalade ska betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor. Han ska också betala tillbaka 5 870 kronor av kostnaderna till staten. Den ersättning som försvararen begärde ansågs skälig och godtogs av domstolen. Målsägande i ersättningsdelen anges inte i den återgivna texten.