Falskt anställningsavtal ledde till fällande dom

En person har dömts för missbruk av handling efter att ha lämnat in ett förfalskat anställningsavtal och därigenom orsakat fara i bevishänseende. Tingsrätten fann att den tilltalade med uppsåt hade klistrat in en falsk namnteckning och skickat kopian till facket, vilket utgjorde ett allvarligt angrepp på rättsordningen.

Förfalskning av anställningsbevis

Åklagaren åtalade den tilltalade för att mellan den 1 september och 24 november 2023 ha försett en representant från facket med en falsk kopia av målsägandens anställningsavtal. Enligt åtalet klipptes målsägandens namnteckning ut och klistrades in på ett avtal som avvek från originalet, vilket innebar risk för förväxling och skada i det fortsatta rättsförfarandet.

Bevisning i målet

Som bevisning lade åklagaren fram:

• anmälan och fotografier av det falska avtalet
• en film som målsäganden spelade in när han hittade dokumentet i den tilltalades kontor
• vittnesmål från målsäganden och en representant från facket

Målsäganden beskrev hur han fick ett avvikande anställningsavtal via facket, insåg att dokumentet var förfalskat och därefter filmade när han fann det i en pärm på kontoret. Representanten från facket bekräftade att avtalet var suddigt men visade en klistrad underskrift.

Tingsrättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att den falska kopian hade sådan likhet med ett äkta avtal att förväxling var sannolik och att den tilltalade förstått att handlingen var förfalskad. Utredningen bedömdes som tillräcklig för att styrka uppsåt och fara i bevishänseende. Skadeståndsanspråket från målsäganden om kränkningsersättning avslogs eftersom brottet inte innefattar ett angrepp på personens heder eller frihet i lagens mening.

Påföljd och avgifter

Den tilltalade döms till 40 dagsböter om 50 kronor (totalt 2 000 kronor) och ska betala 1 000 kronor i avgift till Brottsofferfonden.