Flera bidragsbrott ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för tre fall av bidragsbrott och två fall av ringa bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om aktivitetsstöd till Försäkringskassan. Tingsrätten fann att gärningarna i huvudsak var styrkta, men ogillade åtalet i vissa delar. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och dagsböter, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet lämnade den tilltalade oriktiga uppgifter i ansökningar om aktivitetsstöd genom att uppge att hon inte arbetat med lön trots att hon hade gjort det. Det ledde till fara för att aktivitetsstöd felaktigt skulle betalas ut, och sådan utbetalning kom också att ske. Gärningarna uppgavs ha begåtts vid fem tillfällen under perioden från och med den 6 april 2024 till och med den 7 september 2024.

För åtalspunkt 1 gällde bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen för händelser den 6 april 2024, den 2 maj 2024, den 4 juni 2024, den 2 juli 2024 och den 7 september 2024. Tingsrätten dömde den tilltalade för tre fall av bidragsbrott och två fall av ringa bidragsbrott, men ogillade åtalet i delar som rörde den 17 och 18 april 2024 samt den 28 och 29 mars 2024.

Åtalet omfattade även uppgifter om att utbetalningarna sammanlagt kunde uppgå till 19 333 kronor, och i den redovisade gärningsbeskrivningen angavs belopp för respektive ansökningstillfälle. Tingsrätten bedömde dock inte att alla angivna delar föll inom gärningsbeskrivningen eller var styrkta på det sätt som krävdes för fällande dom i samtliga delar.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg genom den tilltalades egna uppgifter och den skriftliga bevisningen att det var bevisat att hon lämnat oriktiga uppgifter och att detta orsakat fara för felaktig utbetalning av aktivitetsstöd. Rätten prövade också frågan om uppsåt. Den tilltalade hade uppgett att hon haft svårt att hålla ordning på arbetsdagar och att hon velat göra rätt, samt att hon haft koncentrationssvårigheter och svårigheter med siffror och organisation. Tingsrätten ifrågasatte inte dessa uppgifter, men fann ändå att hon måste ha varit medveten om en stor risk att hon lämnade felaktiga uppgifter och att felaktig ersättning därigenom kunde betalas ut. Eftersom felaktiga uppgifter lämnats vid ett stort antal tillfällen och den tilltalade haft ett intresse av att få ersättning ansåg rätten att hon varit likgiltig inför risken. Därmed ansågs uppsåt föreligga.

Samtidigt bedömde tingsrätten att vissa delar av åtalet inte kunde bifallas. De uppgifter som rörde den 17 och 18 april 2024 ansågs falla utanför gärningsbeskrivningen, eftersom den tilltalade då var sjukanmäld hos arbetsgivaren och hade fått sjuklön. Åtalet ogillades också för den 28 och 29 mars 2024, eftersom det inte fanns tillräcklig utredning om programmen faktiskt hölls de dagarna och det inte stod utom rimligt tvivel att den tilltalade insett att det särskilt behövde anges att hon inte deltog i aktivitetsstöd på allmän helgdag och helgdagsafton.

Tingsrätten bedömde gärningarna som fem fall av bidragsbrott, ett för varje ansökan. Med hänsyn till de delar som ogillades ansågs gärningarna den 6 april 2024 och den 2 maj 2024 vara ringa brott utifrån värdet. Den tilltalade dömdes därför för tre fall av bidragsbrott och två fall av ringa bidragsbrott.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Tingsrätten bedömde att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att det inte fanns skäl att välja fängelse, vare sig utifrån straffvärdet eller brottslighetens art. Den tilltalade var inte heller tidigare dömd på ett sätt som påverkade påföljdsvalet. Den villkorliga domen förenades med 40 dagsböter om 380 kronor, totalt 15 200 kronor.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.