Grovt rattfylleri och smitning från trafikolycksplats prövades i hovrätten

Hovrätten prövade ett överklagande från den tilltalade, som hade dömts i tingsrätten för grovt rattfylleri, smitning från trafikolycksplats samt flera penningtvättsbrott och penningtvättsförseelser. I hovrätten yrkade den tilltalade att påföljden skulle bestämmas till en icke frihetsberövande påföljd, men hovrätten fastställde tingsrättens domslut i sin helhet. Därmed stod tingsrättens fängelsestraff och övriga följder fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde enligt hovrätten framför allt frågan om påföljd, eftersom skuldfrågan redan hade avgjorts i tingsrätten. Hovrätten utgick därför från att den tilltalade skulle dömas för de brott som tingsrätten funnit styrkta och att brottsrubriceringarna skulle vara desamma som där.

Enligt åtalet för grovt rattfylleri hade den tilltalade den 31 augusti 2022 kört en A-traktor efter att ha intagit alkohol i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i blodet under eller efter färden uppgick till 1,91 promille. Åklagaren gjorde gällande att brottet var grovt eftersom alkoholkoncentrationen uppgick till minst 1,0 promille i blodet.

I åtalet för smitning från trafikolycksplats påstod åklagaren att den tilltalade samma dag, efter att under alkoholpåverkan ha kört in i målsägandens trädgård och orsakat skador där, lämnade platsen utan att lämna namn och hemvist trots att han borde ha gjort det.

Tingsrätten hade dessutom dömt den tilltalade för fyra fall av penningtvättsbrott och två fall av penningtvättsförseelse. Dessa gärningar avsåg händelser mellan den 15 och 25 november 2022 och gällde mottagande och vidare hantering av pengar som hade satts in på den tilltalades konto efter vilseledande annonsering på en köp- och säljsida. I hovrätten framgår dock att den tilltalade skulle dömas för de brott som följer av tingsrättens domslut, och hovrätten ändrade inte den bedömningen.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten konstaterade att den huvudsakliga frågan gällde påföljden. Den tilltalade hade anfört att han borde få en icke frihetsberövande påföljd och hänvisat till sin ungdom, att färden skett i en A-traktor, att körsträckan varit kort, att risken för andra trafikanter varit liten och att ingen person skadats. Han hade också hänvisat till att körkortet återkallats och till sina personliga förhållanden, bland annat att han frivilligt genomgått behandling.

Åklagaren motsatte sig ändring och framhöll särskilt den höga alkoholkoncentrationen, att den tilltalade orsakat en trafikolycka och att han varit så påverkad att han omhändertagits enligt LOB. Åklagaren betonade också att den tilltalade, i detta tillstånd, valt att köra fordonet utan tillåtelse och därefter lämna platsen.

Hovrätten uttalade att det grova rattfylleriet var det som främst avgjorde påföljdsfrågan. Domstolen ansåg att även om färden skett med A-traktor skulle påföljdsbedömningen göras enligt den praxis som gäller för färd med vanliga bilar. Hovrätten ansåg vidare att återkallat körkort inte påverkade påföljdsfrågan.

Domstolen la till grund att den tilltalade på kvällen den 31 augusti 2022 hade kört A-traktor med en alkoholkoncentration i blodet på 1,91 promille. Färden avbröts efter en inte alltför lång körsträcka eftersom han körde av vägen nära ett bostadshus, och därefter smet han från platsen. Hovrätten ansåg att han därigenom utgjort ett potentiellt faremoment för andra trafikanter och att omständigheterna gav en stark presumtion för fängelse.

Även om hovrätten beaktade att den tilltalade varit ung och att utredningen gav stöd för att han haft ett missbruk men genomgått behandling, bedömde domstolen att hans personliga förhållanden inte var tillräckliga för att bryta presumtionen för fängelse. Hovrätten gjorde alltså ingen annan bedömning än tingsrätten i påföljdsfrågan.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut. Det innebar att den tilltalade stod dömd för grovt rattfylleri, smitning från trafikolycksplats, fyra fall av penningtvättsbrott och två fall av penningtvättsförseelse. Hovrätten ändrade inte påföljden utan lät fängelsestraffet om en månad stå kvar.

Tingsrätten hade också ålagt den tilltalade att betala skadestånd till flera målsäganden, att betala avgift till brottsofferfonden och att ersätta staten för provtagning och analys. Hovrätten ändrade inte heller dessa delar. Någon uppgift om häktningstid framgår inte av det material som tillhandahållits.

Fakta