Penningtvättsförseelse i assistanshärva

Den tilltalade döms för penningtvättsförseelse efter att ha upplåtit sitt bankkonto och tagit emot transaktioner som hade sitt ursprung i felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan. Tingsrätten fann samtidigt att de övriga åtalspunkterna i målet inte ledde till ansvar för den tilltalade, men att penningtvättsförseelsen var styrkt. Påföljden bestämdes till dagsböter, och den tilltalade ska också betala förverkande, avgift till brottsofferfonden och vissa rättskostnader enligt domslutet.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I målet förekom flera åtalspunkter, men för den tilltalade gällde endast åtalspunkt 1.7. Där åtalades den tilltalade för penningtvättsbrott enligt 3 § 1 stycket 1 lagen om straff för penningtvättsbrott. Åklagaren gjorde gällande att Försäkringskassan hade utsatts för bidragsbrott eller annan ekonomisk brottslighet, att assistansersättning felaktigt hade betalats ut och att den tilltalade hade upplåtit sitt bankkonto och mottagit transaktioner vid sammanlagt 17 tillfällen om totalt 145 994 kronor, med ursprung i de felaktiga utbetalningarna. Enligt åtalet hade den tilltalade därefter omsatt delar av pengarna genom kortköp, uttag, betalningar och överföringar. Gärningen påstods ha ägt rum någon gång mellan den 8 februari 2024 och den 2 maj 2025 i Malmö eller annan okänd plats i Sverige. Åklagaren gjorde i andra hand gällande penningtvättsförseelse.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att det varit fråga om felaktiga utbetalningar från assistansersättning och att den tilltalade hade tagit emot medel som hade koppling till dessa utbetalningar. Domstolen bedömde dock att det inte var styrkt att den tilltalade gjort sig skyldig till penningtvättsbrott. I stället fann tingsrätten att den tilltalade i vart fall haft skälig anledning att anta att egendomen härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Därmed ansågs ansvar för penningtvättsförseelse vara uppfyllt.

Tingsrätten förklarade samtidigt att den tilltalade inte skulle dömas för penningtvättsbrott av normalgraden, utan endast för den lindrigare gärningen penningtvättsförseelse. Bedömningen innebar att domstolen ansåg att uppsåtskravet för det grövre brottet inte var uppfyllt, men att det fanns tillräckliga omständigheter för att konstatera skälig anledning att anta att pengarna hade brottsligt ursprung.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för penningtvättsförseelse. Påföljden bestämdes till 60 dagsböter om 240 kronor, alltså sammanlagt 14 400 kronor.

Tingsrätten beslutade också att den tilltalade ska betala 40 730 kronor till staten som förverkad brottsvinst. Dessutom ska den tilltalade betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor.

När det gäller kostnaderna för den rättsliga hjälp som har varit knuten till målet framgår av domen att staten ska stå för kostnaderna för den tilltalades försvar.