Hot och knivinnehav ledde till rättspsykiatrisk vård

Den tilltalade döms för tre fall av hot mot tjänsteman och två fall av brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. Tingsrätten bestämde påföljden till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning. Skadeståndsyrkandet från målsäganden avslogs, medan de beslagtagna föremålen förklarades förverkade och den tilltalade ska betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet omfattade fyra åtalspunkter. Den första gällde hot mot tjänsteman den 25 november 2024. Enligt åtalet ringde den tilltalade polisens regionledningscentral inom Enköpings kommun eller på annan plats i landet och hotade larmoperatören med att döda henne.

Den andra åtalspunkten gällde brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål den 17 december 2024. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade på allmän plats hade en skruvmejsel som var ägnad att användas som vapen mot liv eller hälsa, trots att innehavet inte var befogat.

Den tredje åtalspunkten avsåg två fall av hot mot tjänsteman den 23 december 2024. Enligt åtalet ringde den tilltalade åter polisens regionledningscentral och hotade två olika larmoperatörer genom att säga att han skulle döda dem.

Den fjärde åtalspunkten gällde brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, grovt brott, den 16 januari 2025. Åklagaren påstod att den tilltalade på allmän plats vid sjukhuset och i Klosterparken i Enköpings kommun hade en körnare som var ägnad att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa, trots att det inte var befogat.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav händelseförloppen i samtliga åtalspunkter men förnekade brott. Han gjorde gällande att hotelserna inte varit allvarligt menade och att innehaven av skruvmejseln och körnaren varit befogade.

Tingsrätten fann att hotet mot målsäganden den 25 november 2024 var styrkt genom ljudfiler och förhör. Domstolen konstaterade att den tilltalade i ett larmsamtal hotat att döda målsäganden, som arbetade som larmoperatör. Rätten bedömde att uttalandet, med hänsyn till den tilltalades uppjagade sinnesstämning, måste anses ha varit ägnat att uppfattas som allvarligt menat och normalt duga för att inge farhågor om att det skulle förverkligas. Åtalet för hot mot tjänsteman ansågs därför styrkt.

När det gällde skruvmejseln den 17 december 2024 framkom att den tilltalade kontrollerades av polis och att skruvmejseln anträffades i hans ficka. Tingsrätten konstaterade att en skruvmejsel är ett föremål som omfattas av knivförbudslagen när det innehas på allmän plats utan befogat syfte. Domstolen godtog inte den tilltalades förklaring om att han behövde verktyget för att laga en cykel. Rätten ansåg att den uppgiften var tillrättalagd i efterhand och att innehavet inte varit befogat. Åtalet var därmed styrkt.

Även de två hoten den 23 december 2024 bedömdes som styrkta. Tingsrätten ansåg genom ljudfiler och förhör att den tilltalade hade hotat att döda båda larmoperatörerna. I det ena samtalet hade han sagt att han skulle döda den ena målsäganden, och i det andra hade han upprepat frågor om han skulle döda den andra samt använt grova okvädingsord. Rätten fann att uttalandena, mot bakgrund av den tilltalades uppjagade tillstånd, var ägnade att uppfattas som allvarligt menade. Att hoten enligt den tilltalade skulle ha framförts i syfte att bli hämtad av polis och körd till psykiatrin ändrade inte bedömningen.

När det gällde körnaren den 16 januari 2025 konstaterade tingsrätten att föremålet omfattades av knivförbudslagens bestämmelser och att innehav på allmän plats därför krävde ett befogat syfte. Domstolen godtog att det kunde ha varit befogat att bära körnaren till föräldrarnas verkstad, men ansåg att innehavet på sjukhuset inte var befogat. Den tilltalade hade haft körnaren lättillgänglig i väskan på sjukhuset trots att han inte hade något akut ärende dit och trots att han visste att han lätt blev upprörd i kontakt med vården. Åtalet var därför styrkt. Samtidigt bedömde rätten att gärningen skulle rubriceras som brott av normalgraden och inte som grovt brott, eftersom det inte var visat att sammanhanget varit sådant att körnaren kunde befaras komma till användning vid ett brottsligt angrepp.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för tre fall av hot mot tjänsteman och två fall av brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. Tingsrätten bedömde att han hade tillräcklig förmåga att inse gärningarnas innebörd och att anpassa sitt handlande efter insikten. Straffvärdet motsvarade enligt rätten tre månaders fängelse, men påföljden bestämdes till rättspsykiatrisk vård eftersom den tilltalade hade begått gärningarna under påverkan av en allvarlig psykisk störning och också led av en sådan störning vid undersökningstillfället. Det ansågs inte påkallat att förena vården med särskild utskrivningsprövning.

Målsägandens skadeståndsyrkande avslogs. Tingsrätten bedömde att hotet inte innebar en så allvarlig kränkning som krävs för ersättning. Den tilltalade ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. De beslagtagna föremålen, en skruvmejsel och en körnare, förverkades. Staten ska stå för kostnaderna för den offentliga försvararen.