Bidragsbrott i tre fall ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för bidragsbrott i tre fall efter att ha lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan i samband med ansökningar om föräldrapenning. Tingsrätten fann att han haft uppsåt och att hans uppgifter lett till fara för felaktiga utbetalningar. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med dagsböter, och han ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet bestod av tre punkter om bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. I den första åtalspunkten gällde brottet den 1 april 2023 till den 5 april 2023 i Kils kommun. Enligt åtalet hade den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter i en ansökan om föräldrapenning, eller underlåtit att anmäla ändrade förhållanden, vilket medförde fara för att föräldrapenning felaktigt skulle betalas ut med 6 190 kronor. I den andra åtalspunkten gällde brottet den 11 juli 2023 till den 25 juli 2023 på Kils kommun. Där påstods han ha lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att anmäla ändrade förhållanden, vilket skapade fara för felaktig utbetalning med 6 809 kronor. I den tredje åtalspunkten gällde brottet den 11 juli 2023 till den 25 augusti 2023 på Kils kommun. Även där var gärningen att han lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att anmäla ändrade förhållanden, med fara för felaktig utbetalning av 3 714 kronor.

Den tilltalade medgav händelseförloppen men förnekade att han haft uppsåt. Han uppgav att han fått hjälp av en vän med att fylla i ansökningarna, men att han själv signerade dem. Enligt honom hade han av misstag angett att han ansökte om föräldrapenning för hela dagar, när han enligt egen uppgift borde ha sökt för del av dag eftersom han arbetade deltid.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från utredningen, som bestod av förhör med den tilltalade samt skriftlig bevisning i form av bland annat en sammanfattande promemoria, Försäkringskassans anmälan, sammanställning av felaktigt utbetald ersättning, ansökningarna om föräldrapenning, uppgifter från arbetsgivaren och specifikationer över utbetalningar.

Domstolen konstaterade att den första ansökan avsåg dagar före ansökningstillfället och att den andra ansökan avsåg dagar både före och efter ansökan. Av uppgifterna från arbetsgivaren framgick att den tilltalade arbetat under dagar i februari, mars, juni och juli som han ansökt om och beviljats föräldrapenning för. Tingsrätten fann därför att uppgifterna i ansökningarna var felaktiga i fråga om dagar före ansökan. När det gällde dagar efter ansökan ansågs han inte ha meddelat Försäkringskassan att förhållandena ändrats, trots att han kommit att arbeta under dagar då han fick föräldrapenning.

Tingsrätten ansåg att gärningarna medfört fara för att föräldrapenning felaktigt skulle betalas ut, vilket också skett med de belopp som åklagaren angett. Domstolen godtog inte invändningen om att uppsåt saknats. Särskild vikt lades vid att den tilltalade själv hade undertecknat ansökningarna och intygat att uppgifterna var riktiga och fullständiga. Mot den bakgrunden ansåg rätten att han måste ha insett att uppgifterna var felaktiga och att han också måste ha förstått skyldigheten att meddela ändrade förhållanden. Tingsrätten fann därför att uppsåt var styrkt och att han gjort sig skyldig till bidragsbrott i tre fall.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för bidragsbrott i tre fall. Straffvärdet motsvarade fängelse i två månader, men eftersom han var tidigare ostraffad, levde under ordnade förhållanden och det saknades särskild anledning att befara återfall bestämdes påföljden till villkorlig dom i förening med dagsböter. Påföljden fastställdes till 40 dagsböter om 130 kronor, vilket motsvarar 5 200 kronor.

Han ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.