Kontanter i bilen ledde till dom för näringspenningtvätt

Den tilltalade döms för näringspenningtvätt, ringa brott, efter att ha förvarat och transporterat 168 100 kronor i kontanter i en bil. Åtalet om penningtvättsbrott ogillades däremot eftersom domstolen inte ansåg det styrkt att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Den tilltalade invände att han handlat i nöd, men tingsrätten fann inte att den invändningen kunde befria honom från ansvar.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg först penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 lagen om straff för penningtvättsbrott. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade den 29 maj 2025 på E4 inom Hudiksvalls kommun mottagit, förvarat och i en bil transporterat 168 100 kronor i kontanter som härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Åklagaren gjorde gällande att han genom detta vidtagit åtgärder som syftade till att dölja pengarnas ursprung eller främja möjligheterna att tillgodogöra sig dem.

I andra hand yrkades ansvar för näringspenningtvätt, ringa brott, enligt 7 § tredje stycket samma lag. Den tilltalade hade enligt åtalet i vart fall medverkat till en åtgärd som skäligen kunde antas ha varit vidtagen i syfte att dölja att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet eller för att främja möjligheterna att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde. Domstolen dömde honom för denna gärning den 29 maj 2025.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav att han hade hanterat den aktuella kontantsumman på det sätt, och vid den tid och plats, som åklagaren påstått. Han förnekade dock att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet och bestred att han agerat i penningtvättssyfte. Han invände också att han handlat i nöd.

Tingsrätten fann utrett att han mottagit, förvarat och transporterat 168 100 kronor i kontanter, varav en huvuddel var gömd i bilens förar- och passagerarsäte och en mindre mängd förvarades i hans jackficka. När det gällde åtalet om penningtvättsbrott ansåg domstolen att utredningen inte räckte för att ställa det utom rimligt tvivel att kontanterna härrörde från brottslig verksamhet. Den tilltalade frikändes därför från den delen av åtalet.

När domstolen prövade näringspenningtvätt, ringa brott, utgick den från att det inte krävs att pengarna faktiskt har härrört från brott, utan att den tilltalade medverkat till en åtgärd som skäligen kan antas ha varit vidtagen i penningtvättssyfte. Tingsrätten bedömde att den tilltalade hade transporterat en stor summa kontanter gömda i en bil åt personer som han själv uppgett haft kopplingar till brottslig verksamhet, och att han känt till dessa omständigheter. Han hade dessutom uppgett att han inledningsvis misstänkt att pengarna inte var helt lagliga. Mot den bakgrunden ansåg domstolen att hans förvaring och transport av pengarna skäligen kunde antas ha skett i penningtvättssyfte.

Domstolen prövade också invändningen om nöd. Den tilltalade hade berättat att han efter ett hot om att det skulle räcka med ett skott om han inte lyssnade uppfattade situationen som ett hot mot sig och sin familj. Tingsrätten ansåg att hans uppgifter om hot inte kunde lämnas utan avseende, men att det gått drygt 20 dagar mellan hotet och gärningen. Han hade inte visat att de som uttalat hotet hade någon kontroll över eller kontakt med honom under den tiden. Därför ansåg domstolen att han inte varit under ett så överhängande hot att han saknat alternativa handlingssätt, såsom att kontakta polisen. Han kunde därför inte gå fri från ansvar på grund av nöd.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för näringspenningtvätt, ringa brott, som begicks den 29 maj 2025. Påföljden bestämdes till 80 dagsböter om 330 kronor, totalt 26 400 kronor.

Tingsrätten förordnade också att de beslagtagna kontanterna om 168 100 kronor ska förverkas från den tilltalade och att beslaget ska bestå. Han ska vidare betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Enligt domen ska staten ersätta försvararkostnader med 11 862 kronor, och den tilltalade ska betala tillbaka 5 931 kronor av kostnaderna till staten.