Långvarig barnfridsbrottslighet och frihetsberövanden

Tingsrätten i Eksjö dömde den tilltalade för flera brott mot ett antal barn som varit placerade i familjehemmet. Påföljden bestämdes till fängelse i tre år. Den tilltalade ska också betala skadestånd till flera målsäganden och en avgift till brottsofferfonden. Domstolen fann att bevisningen visade en systematisk och långvarig brottslighet där flera barn frihetsberövats och där våld, hot och barnfridsbrott förekommit.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet omfattade flera gärningar under olika tidsperioder. Under åtalspunkten 1 dömdes den tilltalade för misshandel, begången mellan den 20 december 2024 och den 3 januari 2025, för olaga hot under samma tidsperiod och för barnfridsbrott under samma period. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade knuffat ett barn upprepade gånger så att barnet föll mot golv och möbler och tagit tag i barnets kropp. Samma barn hotades med uttalanden av typen att det skulle ”krypa under sängen och gråta” och att det skulle bli ”ännu värre”. Barnfridsbrottet bestod i att barnet utsattes för våld och hot i bostaden och att detta bevittnades av andra barn.

Under åtalspunkten 2 dömdes den tilltalade för ofredande och barnfridsbrott, båda med händelsetid mellan den 1 oktober 2024 och den 31 december 2024. Gärningen bestod i att en mjölpåse kastades på ett barns huvud. Barnfridsbrottet grundades på att gärningen bevittnades av ett annat barn.

Under åtalspunkten 3 dömdes den tilltalade för olaga frihetsberövande mellan den 1 juli 2019 och den 9 januari 2025 samt för barnfridsbrott under flera delperioder. Åtalet gällde att ett barn vid upprepade tillfällen låstes in i olika utrymmen i bostaden. För barnfridsbrottet angavs flera tidsperioder för olika målsäganden som bevittnat inlåsningarna. För ett barn avsåg perioden den 1 juli 2021 till den 17 mars 2022, för två barn perioden den 1 juli 2021 till den 9 januari 2025 och för ett barn perioden den 29 maj 2023 till den 9 januari 2025. Domstolen prövade också ett andrahandsyrkande om ofredande, men fann i stället att olaga frihetsberövande och barnfridsbrott var styrkt.

Under åtalspunkten 4 dömdes den tilltalade för olaga frihetsberövande mellan den 1 juli 2019 och den 4 oktober 2022. Även här gällde det inlåsning av ett barn i bostaden vid upprepade tillfällen. Domstolen fann att gärningen var styrkt.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att målsägandena var trovärdiga. Domstolen fäste vikt vid att berättelserna innehöll många unika och levande detaljer, att de stödde varandra och att de hade starkt stöd i annan bevisning. Bland bevisningen fanns uppspelningar av förhör från förundersökningen, en ljudinspelning av en konfliktsituation, en skiss som ett barn ritat vid förhör, fotografier samt uppgifter från socialtjänst och andra vittnen. Domstolen ansåg inte att det fanns stöd för försvarets invändningar om att barnen skulle ha konspirerat, lämnat falska minnen eller att ljudinspelningen skulle ha manipulerats.

När det gällde åtalspunkt 1 fann rätten att den tilltalade genom inspelningen och de övriga uppgifterna hade utsatt barnet för våld och hot. Misshandeln hade orsakat smärta, rodnad och en mindre skada. Hoten bedömdes vara sådana att barnet kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet. Barnfridsbrottet ansågs styrkt eftersom andra barn bevittnat händelsen.

När det gällde åtalspunkt 2 fann rätten att det var styrkt att den tilltalade kastat eller slagit en mjölpåse mot barnets huvud. Gärningen bedömdes som ofredande och hade bevittnats av ett annat barn, vilket gjorde att även barnfridsbrott ansågs styrkt. Barnfridsbrottet bedömdes dock som ringa.

I fråga om åtalspunkt 3 ansåg tingsrätten att barnet vid upprepade tillfällen varit inlåst i bostaden. Domstolen konstaterade att vissa inlåsningar hade varit så kortvariga att de inte säkert nådde upp till olaga frihetsberövande, men att andra tillfällen innebar att barnet inte kunnat ta sig ut och att detta skett systematiskt och i bestraffningssyfte eller för att hindra barnet från att lämna rummet. Domstolen fann att den tilltalade och den medtilltalade agerat gemensamt och i samförstånd. Barnfridsbrottet ansågs styrkt eftersom andra barn bevittnat inlåsningarna.

I åtalspunkt 4 fann tingsrätten att det var styrkt att ett annat barn frihetsberövats genom inlåsning vid upprepade tillfällen under den angivna perioden. Även här bedömde domstolen att de tilltalade agerat gemensamt och i samförstånd. Olaga frihetsberövande och barnfridsbrott ansågs därmed styrkta.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes alltså för barnfridsbrott vid flera åtalspunkter, för misshandel, för olaga hot, för olaga frihetsberövande och för ofredande. Tingsrätten bestämde påföljden till fängelse i tre år. Domstolen uttalade att annan påföljd än fängelse var utesluten.

Den tilltalade ska betala skadestånd till flera målsäganden. Han ska betala 15 000 kronor till ett barn för åtalspunkt 1, samt 20 000 kronor till samma barn för åtalspunkt 3, där betalningsansvaret för den senare delen är solidariskt med den medtilltalade. Han ska också betala 35 000 kronor till ett barn för åtalspunkt 1 och ytterligare 50 000 kronor för åtalspunkt 3, även där med solidariskt betalningsansvar för den senare delen. Vidare ska han betala 220 000 kronor till ett barn för åtalspunkt 4, med solidariskt ansvar tillsammans med den medtilltalade. Han ska dessutom betala 35 000 kronor vardera till två andra barn för åtalspunkt 1.

Han ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Domstolen beslutade också att sekretessen för vissa uppgifter i en aktbilaga ska bestå. Statens kostnader för försvarare och målsägandebiträden skulle stanna på staten.