Våldtäkt på nattklubb

Tingsrätten dömde den tilltalade för våldtäkt och bestämde påföljden till fängelse i fyra år. Domstolen fann att samlaget inte hade skett frivilligt och att den tilltalade hade utnyttjat att målsäganden befann sig i en särskilt utsatt situation. Den tilltalade ska också betala skadestånd och vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas.

Händelsen och åtalspunkten

Åtalet avsåg en enda åtalspunkt, våldtäkt enligt 6 kap. 1 § första stycket 1 meningen och fjärde meningen 1 och 2 punkten brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade den 14 mars 2026 på en nattklubb i Stockholm genomfört ett oralt och ett vaginalt samlag med målsäganden. Åklagaren gjorde gällande att målsäganden inte deltog frivilligt, eftersom den tilltalade utövade våld genom att hålla i hennes huvud, vända på och ta tag i henne, hålla för hennes mun samt ta tag om hennes hals och dra i hennes hår. Åklagaren gjorde också gällande att den tilltalade otillbörligt utnyttjade att målsäganden på grund av berusning och/eller allvarlig rädsla samt med hänsyn till omständigheterna i övrigt befann sig i en särskilt utsatt situation.

Den tilltalade medgav att han haft både vaginalt och oralt samlag med målsäganden vid den tid och plats som åklagaren angett, men bestred brott. Han gjorde gällande att målsäganden deltog frivilligt och förnekade att han hade utövat våld eller utnyttjat henne otillbörligt. Han motsatte sig också skadeståndsanspråken med hänvisning till sin inställning i skuldfrågan, men vitsordade beloppen som skäliga.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att det var klarlagt att den tilltalade hade genomfört både ett vaginalt och ett oralt samlag med målsäganden på den tid och plats som angetts i åtalet. Domstolen gick därefter igenom bevisningen kring om deltagandet varit frivilligt.

Tingsrätten ansåg att målsäganden varit mycket kraftigt berusad. Den hänvisade till hennes egna uppgifter, övrig bevisning och det rättstoxikologiska underlaget. Domstolen bedömde samtidigt att berusningen förklarade att hon inte fullt ut kunde redogöra för hur hon hamnade på toaletten, men att hennes berättelse om det centrala händelseförloppet inne på toaletten var klar, sammanhängande och detaljerad. Tingsrätten fann att berättelsen inte innehöll några motsägelser eller svårförklarliga inslag och att den framstod som självupplevd.

Domstolen lade även vikt vid uppgifterna om hur målsäganden reagerade direkt efter händelsen. Ordningsvakten uppgav att hon verkade vara i chock, att hon grät och sade att hon inte ville. Polisen uppgav att hon kort därefter berättade att hon blivit våldtagen. Vittnesuppgifter och journalanteckningar stödde också att hennes psykiska mående försämrats efter händelsen. Tingsrätten fann dessutom stöd i den tekniska bevisningen, bland annat DNA-undersökningen, som visade att en riklig mängd av den tilltalades sperma hittats i målsägandens munhåla.

När det gällde våldet ansåg tingsrätten att målsägandens uppgifter om hur den tilltalade höll i hennes huvud, vände henne om och höll för hennes mun och hals var detaljerade och fria från överdrifter. Domstolen fann därför att den tilltalade hade utövat sådant våld som omfattas av bestämmelsen. Tingsrätten fann också att målsäganden, genom berusning, våld och att hon befann sig i ett litet låst utrymme, hade befunnit sig i en särskilt utsatt situation som gav henne begränsade möjligheter att freda sig. Den tilltalade ansågs ha utnyttjat denna situation otillbörligt.

Domstolen prövade därefter den tilltalades egen berättelse men fann att den innehöll flera svårbegripliga och osannolika inslag. Tingsrätten ansåg att hans uppgifter inte förtog styrkan i åklagarens bevisning. Sammantaget ansåg domstolen att det var styrkt att målsäganden inte deltog frivilligt i det orala och vaginala samlaget och att den tilltalade hade haft uppsåt till detta. Han dömdes därför för våldtäkt enligt åtalet.

Domslut och påföljd

För våldtäkt av normalgraden bestämde tingsrätten straffvärdet till fängelse i fyra år. Någon annan påföljd än fängelse ansågs inte aktuell. Den tilltalade ska vara kvar i häkte till dess att fängelsestraffet får verkställas.

Tingsrätten slog också fast att den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden för kränkning med 250 000 kronor och för sveda och värk med 20 000 kronor. Ränta ska utgå enligt räntelagen från den 14 mars 2026 till dess full betalning sker. Den tilltalade ska dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för försvarare och målsägandebiträde.

Fakta