Två stölder ledde till villkorlig dom

Den tilltalade dömdes av Dold domstol för två fall av stöld. Den ena gärningen avsåg ett tillgrepp den 6 september 2026 i Västerås, där metallföremål till ett betydande värde tagits från ett företag. Den andra gärningen avsåg ett tillgrepp den 27 augusti 2026 i Hedemora, där kopparrör togs från en fastighet. Påföljden bestämdes till villkorlig dom utan dagsböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I åtalet mot den tilltalade fanns två åtalspunkter. I den första punkten gällde åtalet stöld enligt 8 kap. 1 § brottsbalken. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade tillsammans och i samförstånd med en medtilltalad olovligen tagit metallföremål till ett sammanlagt värde av cirka 73 498 kronor som tillhörde ett företag. Enligt gärningsbeskrivningen skedde detta den 6 september 2026 på en plats i Västerås. I den andra punkten gällde åtalet också stöld enligt 8 kap. 1 § brottsbalken. Där påstod åklagaren att den tilltalade tillsammans och i samförstånd med två andra personer olovligen tagit kopparrör till ett värde av cirka 300 kronor som tillhörde en målsägande. Enligt gärningsbeskrivningen skedde detta den 27 augusti 2026 i Hedemora.

Tingsrätten gick igenom händelserna var för sig. När det gällde den första punkten fann domstolen att den tilltalade tillsammans med en medtilltalad befunnit sig på ett inhägnat område i anslutning till företagets lokaler och att en större mängd metallföremål senare anträffades i bilen de färdades i. Den tilltalades uppgifter om tillstånd att ta föremålen godtogs inte. Domstolen ansåg i stället att det var visat att ett olovligt tagande hade skett och att värdet uppgick till cirka 73 498 kronor. För denna gärning dömdes den tilltalade för stöld.

När det gällde den andra punkten konstaterade tingsrätten att den tilltalade, tillsammans med två andra personer, hade åkt till fastigheten i Hedemora och att ett kopparrör hade tillgripits där. Målsägandens uppgifter fick stöd av film och övrig utredning. Domstolen fann att det var styrkt att ett kopparrör tillhörande målsäganden olovligen tagits och att värdet uppgick till minst 300 kronor. Även denna gärning bedömdes som stöld, och domstolen ansåg att gärningen skulle rubriceras som stöld av normalgraden.

Rättens bedömning

Tingsrätten fäste vikt vid vittnesuppgifter, målsägandens berättelse, film, fotografier, beslag och övrig skriftlig bevisning. I den första gärningen bedömde domstolen att den tilltalades invändning om tillstånd saknade stöd och att hans medverkan visade att han åtminstone varit likgiltig inför att metallföremålen olovligen togs. I den andra gärningen ansåg tingsrätten att den tilltalade agerat tillsammans och i samförstånd med de andra inblandade och att omständigheterna visade att han haft uppsåt att stjäla. Domstolen fann därför att skuld var styrkt i båda åtalspunkterna.

Domslut och påföljd

För båda stölderna dömdes den tilltalade till villkorlig dom. Tingsrätten konstaterade att straffvärdet motsvarade fyra månaders fängelse, men att det saknades skäl att bestämma påföljden till fängelse. Eftersom den tilltalade hade varit frihetsberövad i målet ansågs det finnas särskilda skäl att inte förena den villkorliga domen med dagsböter.

Domstolen biföll också yrkandet om bättre rätt till de beslagtagna metallföremålen, som skulle lämnas ut till företaget utan lösen. Den tilltalade ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. I domen anges också att den tilltalade ska återbetala 25 110 kronor av kostnaderna till staten.