Grov misshandel vid pizzeria och i bostadsområde prövad i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande i ett mål om grov misshandel och ringa narkotikabrott. Den tilltalade överklagade tingsrättens dom och yrkade att åtalet för grov misshandel skulle ogillas. Hovrätten fann dock, i likhet med tingsrätten, att den tilltalade tillsammans och i samförstånd med en medtilltalad hade misshandlat målsäganden och att nödvärnsinvändningen var motbevisad. Hovrätten fastställde därför tingsrättens dom i sin helhet.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde först och främst grov misshandel som enligt åtalet hade begåtts den 7 november 2022 i Härryda kommun, bland annat på Linbanevägen i Landvetter. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade och en medtilltalad tillsammans och i samförstånd slagit och sparkat mot målsägandens huvud och kropp, även när målsäganden låg ner. De hade också slagit eller kastat en sten mot målsägandens bakhuvud. Åklagaren gjorde gällande att gärningen var grov eftersom den hade utförts med särskild hänsynslöshet och råhet och genom användning av ett livsfarligt tillhygge.

I tingsrätten fanns även två åtalspunkter om ringa narkotikabrott. Den tilltalade dömdes där för att den 5 november 2022 olovligen ha innehaft cannabisharts på Östra Tvärgatan i Härryda kommun. I hovrättens beslut anges uttryckligen att gärningar som inte överklagats, däribland ringa narkotikabrott, står fast enligt tingsrättens dom. Hovrätten prövade alltså inte någon ändring i dessa delar.

Av den utredning som redovisades framgår att målsäganden hade varit tillsammans med sin farmor vid en pizzeria, att den tilltalade och den medtilltalade senare följde efter dem, tog samma buss och därefter fortsatte bakom dem till ett bostadsområde. Där uppstod ett bråk. Enligt åklagaren och den bevisning som åberopades utdelade båda de tilltalade våld mot målsäganden, och den tilltalade kastade senare en sten som träffade målsägandens bakhuvud. Det framgår också att målsäganden hade tagit med sig en bestickskniv från pizzerian, vilket blev centralt för nödvärnsinvändningen.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma bevisning som tingsrätten. I hovrätten hördes dessutom ett vittne som hade sett delar av händelsen. Vittnet beskrev att två unga män uppträdde aggressivt, följde efter målsäganden och den äldre kvinnan, att den ena utdelade slag och sparkar och kastade en sten mot målsäganden, och att även den andre senare började slå och sparka målsäganden. Vittnet uppgav också att målsäganden blödde från huvudet och blev omtöcknad efter händelsen.

Hovrätten gjorde samma bedömning som tingsrätten i fråga om vad som var visat om den tilltalades agerande. Hovrätten ansåg att vittnesuppgifterna i hovrätten gav ytterligare stöd för att den tilltalade och den medtilltalade var pådrivande, aggressiva och fortsatte våldsanvändningen mot målsäganden även sedan denne försökte dra sig undan och skyddades av sin farmor. Hovrätten fann därför att invändningen om nödvärn var motbevisad.

Domstolen fäste vikt vid flera delar av utredningen. Målsägandens uppgifter under förundersökningen ansågs ha stöd av övrig bevisning, bland annat av vittnesuppgifter, fotografier, journalanteckningar och rättsintyg. Även uppgifter från andra vittnen stödde att målsäganden inte var den aggressiva parten utan snarare försvarade sig. Hovrätten hänvisade också till den skriftliga bevisningen och till filmer och bilder som visade att de tilltalade följde efter målsäganden och den äldre kvinnan.

Hovrätten instämde i tingsrättens bedömning att brottet skulle rubriceras som grov misshandel. Försvårande omständigheter var att två personer gemensamt utövade våld, att våldet delvis riktades mot huvudet, att det fortsatte när målsäganden låg ner och att en sten kastades mot bakhuvudet. Samtidigt noterades att skadorna inte var livshotande, men den samlade bedömningen ledde ändå till att gärningen ansågs särskilt rå och hänsynslös.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom i sin helhet. Det innebär att den tilltalade stod fast som dömd för grov misshandel den 7 november 2022 och ringa narkotikabrott den 5 november 2022. Någon ändring av skuldfrågan eller rubriceringen gjordes inte.

Av den tidigare tingsrättsdomen framgår att påföljden var ungdomsvård enligt vårdplan. Tingsrätten bedömde att straffvärdet för gärningen motsvarade fängelse i ett år och sex månader, men att den tilltalades ålder medförde att straffmätningsvärdet blev väsentligt lägre. Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning i fråga om påföljd.

Tingsrätten beslutade också om förverkande av den beslagtagna cannabisen och att beslaget skulle bestå. Vidare skulle den tilltalade betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kronor. Kostnaderna för offentliga försvarare och målsägandebiträde skulle stanna på staten. Hovrättens beslut innehåller dessutom att beslaget ska bestå och att ett ombud ska få ersättning av staten, men någon ändring av de materiella följderna i skuld- eller påföljdsdelen framgår inte.

Det framgår inte av den tillhandahållna texten att den tilltalade varit häktad.