Grov misshandel ändrades till misshandel efter hovrättens prövning

Hovrätten prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om misshandel. Den tilltalade överklagade och yrkade frikännande, medan åklagaren ville att gärningen skulle bedömas som grov misshandel och att påföljden skulle skärpas. Hovrätten ändrade tingsrättens dom och fann den tilltalade skyldig endast till misshandel av normalgraden. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med samhällstjänst i 50 timmar. Skadeståndet sänktes också jämfört med tingsrätten.

Om händelsen och åtalet

Enligt utredningen stod den tilltalade, målsäganden och en annan person utanför en kiosk när en diskussion uppstod. Hovrätten utgick från att målsäganden puttade de andra, vilket också fick visst stöd av övervakningsfilm. Därefter hamnade målsäganden på marken. Åklagarens inställning i hovrätten var att den tilltalade skulle dömas för grov misshandel. I andra hand hävdades att tingsrättens bedömning av gärningen som grov misshandel skulle stå fast och att påföljden därför skulle skärpas.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för misshandel den 29 oktober 2022 i Ludvika kommun. Hovrätten prövade nu samma händelse men gjorde en annan bedömning av gärningens omfattning och styrkan i bevisningen. Hovrätten fann att det inte var visat mer än att den tilltalade utdelat två sparkar mot målsägandens kropp när denne låg ner. Det fanns alltså inte stöd för att döma för grov misshandel.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten konstaterade att parterna i huvudsak lagt fram samma bevisning som i tingsrätten, men att åklagaren också åberopat ny skriftlig bevisning och hört två nya vittnen. Hovrätten redovisade att samtliga vittnen hade varit berusade i varierande grad och att flera av deras minnesbilder var osäkra. Ett av de nya vittnena beskrev slag, stampningar och sparkar, men hovrätten fäste begränsat avseende vid uppgifterna eftersom vittnet befann sig på avstånd, det var mörkt och uppgifterna delvis stod i konflikt med andra berättelser. Det andra nya vittnet angav själv att han var mycket onykter och hade svårt att minnas, vilket enligt hovrätten gjorde hans uppgifter mycket begränsat bevisvärde.

Hovrätten bedömde att det inte fanns något rättsintyg i målet och att det därför var svårt att säkert slå fast vad som orsakat målsägandens skador. Målsäganden hade efter händelsen fått blåmärken och sårskador i ansiktet och på huvudet, samt ett jack i pannan som behövde sys. Det ansågs också sannolikt att målsäganden varit avsvimmad under en kortare stund, men hovrätten ansåg ändå att utredningen inte visade att den tilltalade orsakat mer än smärta genom de två erkända sparkarna mot kroppen.

Hovrätten tog också upp frågan om nödvärn och fann att det inte var visat att den tilltalade agerat i nödvärn. Inte heller ansågs nödvärnsexcess föreligga. Hovrätten gjorde därmed en mer begränsad skuldprövning än vad åklagaren hade hävdat och kom fram till att bevisningen inte räckte för ansvar för grov misshandel eller för de mer omfattande skadeverkningar som åberopats.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömde den tilltalade för misshandel den 29 oktober 2022. Brottsrubriceringen ändrades alltså från den tidigare bedömningen i tingsrätten till misshandel av normalgraden. Hovrätten fann att straffvärdet motsvarade fängelse i tre månader, men bestämde påföljden till skyddstillsyn förenad med samhällstjänst i 50 timmar. Hovrätten tog hänsyn till att den tilltalade tidigare hade dömts för annan brottslighet och tillämpade reglerna om nyupptäckt brottslighet enligt 34 kap. 2 § brottsbalken. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha blivit tre månader.

Skadeståndet sattes ned. Hovrätten bestämde att den tilltalade skulle betala 20 000 kronor i ersättning för kränkning till målsäganden samt ränta enligt tingsrättens bestämda sätt. Yrkandena om ersättning för sveda och värk, inkomstförlust och utlägg ogillades. Hovrätten ändrade alltså tingsrättens skadeståndsbelopp, som hade uppgått till 30 547 kronor.

Den tilltalade var inte ensam i det överklagade målet i den meningen att hovrätten också prövade en annan tilltalad, men hovrättens avgörande här gällde den tilltalade som dömdes för misshandeln. Hovrätten beslutade även att kostnaderna för tidigare målsägandebiträde och offentlig försvarare i hovrätten skulle stanna på staten. Uppgift om häktning framgår inte av det material som har lämnats.