Villkorlig dom för penningtvättsbrott

Den tilltalade döms för penningtvättsbrott i 14 fall och får villkorlig dom förenad med 150 dagsböter om 150 kronor. Tingsrätten biföll också målsägandens skadeståndstalan fullt ut och slog fast att den tilltalade ska betala 258 294 kronor. Därutöver ska hon betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren åtalade den tilltalade för penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 lagen om straff för penningtvättsbrott. Enligt åtalet hade hon på sitt bankkonto tagit emot, förvarat och omsatt sammanlagt 258 294 kronor som frånhänts målsäganden genom bedrägeri. Gärningarna skulle ha begåtts mellan den 22 maj 2024 och den 19 juni 2024 i Borås, Borås stad eller på annan plats i Sverige.

Åtalet avsåg 14 enskilda tillfällen. Det gällde 12 300 kronor den 22 maj 2024, 7 250 kronor den 23 maj 2024, 15 150 kronor den 24 maj 2024, 10 350 kronor den 25 maj 2024, 36 120 kronor den 27 maj 2024, 13 100 kronor den 3 juni 2024, 17 425 kronor den 4 juni 2024, 16 360 kronor den 5 juni 2024, 36 120 kronor den 6 juni 2024, 20 000 kronor den 7 juni 2024, 25 000 kronor den 8 juni 2024, 15 440 kronor den 17 juni 2024, 13 679 kronor den 18 juni 2024 samt 20 000 kronor den 19 juni 2024. Enligt åtalet hade åtgärderna syftat till att dölja att egendomen härrörde från brott eller brottslig verksamhet eller till att främja möjligheterna för den tilltalade eller någon annan att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde. Åklagaren gjorde också gällande att den tilltalade agerat med uppsåt. I andra hand åtalades hon för penningtvättsförseelse.

Den tilltalade förnekade brott. Hon medgav att hon tagit emot, förvarat och omsatt de påstådda beloppen men bestred att hon haft uppsåt eller ens skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brottslig verksamhet. Hon bestred också skadeståndsyrkandet men vitsordade beloppet och ränteberäkningen som skäliga i och för sig.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg genom den skriftliga bevisningen utrett att den tilltalade hade tagit emot de aktuella beloppen på sitt konto och att pengarna härrörde från bedrägeri begånget mot målsäganden. Rätten konstaterade att förbrotten var fullbordade senast när beloppen fördes in på hennes konto och att medlen därför härrörde från brott eller brottslig verksamhet i penningtvättslagens mening.

När det gällde det efterföljande händelseförloppet fann tingsrätten att utredningen visade att den tilltalade hade ställt sitt bankkonto till förfogande för överföringar från annat konto och därefter förvarat och omsatt beloppen genom överföringar till annan. Rätten bedömde att förfarandet haft de syften som beskrivs i penningtvättsbrottets bestämmelse, alltså att dölja ursprunget och främja att någon annan kunde tillgodogöra sig medlen.

Tingsrätten ansåg inte att den tilltalades uppgifter om att hon trott att en annan person stod bakom transaktionerna var trovärdiga. Rätten betonade att hon inte ställt frågor om varifrån de betydande beloppen kom eller varför de skulle gå via henne. Sammantaget fann domstolen att hon hade likgiltighetsuppsåt till penningtvättsåtgärderna och till att syftet var att dölja att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Den tilltalade dömdes därför för penningtvättsbrott i enlighet med åklagarens förstahandsyrkande.

Tingsrätten gjorde också en särskild bedömning av hur gärningarna skulle rubriceras i förhållande till antalet brott. Domstolen fann att varje penningtvättsåtgärd som uppfyllde rekvisiten skulle bedömas som ett enskilt brott. Det ledde till att den tilltalade dömdes för penningtvättsbrott i 14 fall, med de enskilda beloppen och datumen enligt åtalet.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 150 dagsböter om 150 kronor, totalt 22 500 kronor. Tingsrätten beaktade att den tilltalade inte förekom tidigare i belastningsregistret och att det inte fanns särskild anledning att befara fortsatt brottslighet.

Målsägandens skadeståndstalan bifölls helt. Den tilltalade ska betala 258 294 kronor i skadestånd. Rätten fann att hennes befattning med kontomedlen påtagligt minskat möjligheterna för målsäganden att få tillbaka sina pengar. Ränta ska utgå på de delbelopp som anges i domen från respektive datum.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för det offentliga biträdet, som tillerkändes ersättning med 24 723 kronor.