Mord och grovt gravfridsbrott efter överklagande fastställs av hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om mord och grovt gravfridsbrott. För den tilltalade som hovrätten behandlar fastställs tingsrättens domslut i allt väsentligt. Den tilltalade döms alltså för mord och grovt gravfridsbrott, påföljden är fortsatt fängelse på livstid och han ska vara fortsatt häktad tills straffet får verkställas. Hovrätten upphäver samtidigt åklagarens tillstånd att meddela restriktioner och låter kvarstaden bestå. En annan tilltalad frikänns i hovrätten från samtliga åtal.

Om händelsen och åtalet

Målet rörde händelser under den 3 och 4 maj 2024. Enligt hovrätten var det utrett att målsäganden bragts om livet genom strypning och att kroppen därefter flyttats och antänts med eld vid två tillfällen. Hovrätten utgick från samma händelseförlopp som tingsrätten och fann att den tilltalade hade varit med när målsäganden fördes till platsen där gärningen utfördes, att han därefter beordrat att målsäganden skulle dödas och att strypningen sedan genomfördes av en annan person.

Åtalet i hovrätten gällde för den tilltalade mord den 3 maj 2024 och grovt gravfridsbrott för tiden den 3–4 maj 2024. Hovrätten behandlade också frågan om ett hedersmotiv och konstaterade att omständigheterna gav starkt stöd för att gärningen åtminstone delvis beslutats utifrån ett sådant motiv.

Hovrätten prövade även en åtalad medtilltalad, men fann att utredningen inte räckte för att styrka att hon haft kännedom om planen att döda målsäganden eller att hon medverkat med det uppsåt som krävdes. Hon frikändes därför från ansvar för mord, medhjälp till mord, grovt gravfridsbrott och medhjälp till grovt gravfridsbrott.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten byggde sin bedömning i stor utsträckning på samma muntliga och skriftliga bevisning som tingsrätten. Den lade särskild vikt vid uppgifter från en medtilltalad som i ett senare skede av utredningen berättat om den tilltalades roll i händelseförloppet. Hovrätten ansåg att dessa uppgifter hade starkt stöd i objektiva fynd, bland annat från platsen där kroppen påträffades och från tekniska undersökningar av mobiltelefoner och annan utrustning.

När det gällde frågan om skuld fann hovrätten att det var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade hade bestämt att målsäganden skulle dödas och samtidigt sagt åt den andra medverkande att genomföra dödandet. Hovrätten ansåg också att han varit på plats i omedelbar närhet när angreppet utfördes och att han agerat för att hindra en annan person från att ingripa. Därmed bedömdes han som gärningsman, inte bara som medhjälpare, och han dömdes för mord.

Hovrätten fann vidare att den tilltalade medverkat på ett sådant sätt i flyttningen och bränningen av den döda kroppen att han även skulle anses som gärningsman beträffande grovt gravfridsbrott. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning än tingsrätten i skuldfrågan för honom och fastställde därför tingsrättens domslut i den delen.

Domslut och påföljd

För den tilltalade stod tingsrättens dom fast i hovrätten. Han döms för mord, begånget den 3 maj 2024, och för grovt gravfridsbrott, begånget under tiden den 3–4 maj 2024. Påföljden är fängelse på livstid.

Hovrätten fann att mordet varit särskilt allvarligt. Den pekade på att målsäganden utsatts för dödligt strypvåld, att våldet varit kraftigt, att förloppet inte varit kortvarigt och att målsäganden måste ha utsatts för stark dödsångest. Hovrätten framhöll också att gärningen riktats mot en närstående som haft skäl att lita på den tilltalade, samt att det fanns ett hedersmotiv som försvårande omständighet. Några förmildrande omständigheter ansågs inte föreligga.

Den tilltalade ska vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten upphävde åklagarens tillstånd att meddela restriktioner. Kvarstaden ska fortfarande gälla enligt tingsrättens beslut. Hovrätten lämnade också tingsrättens bedömning av skadestånd och kvarstad oförändrad i den del som gällde den tilltalade.

I hovrätten dömdes den tilltalade inte till något nytt eller ändrat skadeståndsbelopp i den redovisade delen av avgörandet, utan hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning i skadeståndsfrågorna. Det framgår också att staten ska stå för kostnaderna i hovrätten för försvararen, målsägandebiträdet och den särskilde företrädaren.