Grov egenmäktighet med barn gav fängelse

Den tilltalade döms av tingsrätten i Eksjö för egenmäktighet med barn, grovt brott, efter att ha fört bort sitt barn till Syrien och hållit barnet kvar där under lång tid. Påföljden bestämdes till fängelse i ett år och nio månader. Tingsrätten beslutade också om fortsatt häktning, skadestånd till målsägandena och avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en enda punkt. Den tilltalade åtalades för egenmäktighet med barn, grovt brott, med händelsetid från den 22 oktober 2024 till den 10 september 2026. Enligt åtalet hade han utan beaktansvärt skäl egenmäktigt fört bort barnet, som han hade gemensam vårdnad om tillsammans med barnets mor, till Syrien via Egypten eller andra länder. Åklagaren gjorde gällande att den andra vårdnadshavaren därigenom varaktigt skilts från möjligheten att utöva vårdnaden. Brottet påstods vara grovt eftersom barnet ryckts upp ur sin invanda miljö och förts utomlands, där barnet hållits kvar under obestämd tid med nästan obefintlig kontakt med sin mor.

Den tilltalade förnekade brott och motsatte sig skadestånd. Han erkände dock att han fört barnet till Syrien och att barnet varit kvar där sedan dess. Enligt hans uppgift hade han gjort detta eftersom han var tvungen, och han hänvisade till en påstådd risk att barnets mor skulle föra barnet till Gaza. Tingsrätten fann inte att det fanns stöd för den förklaringen.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att utredningen tydligt visade att den tilltalade utnyttjat en semesterresa i Egypten för att utan beaktansvärt skäl olovligen föra barnet till Syrien utan barnets mors kännedom. Domstolen fann att den andra vårdnadshavaren därigenom varaktigt skilts från möjligheten att utöva sin vårdnad. De kontakter som ändå förekommit mellan barnet och modern ansågs inte ändra bedömningen, och domstolen framhöll att moderns möjligheter att resa till Syrien varit mycket begränsade.

Tingsrätten konstaterade också att den tilltalade haft full vetskap om att vårdnaden var gemensam. Mot bakgrund av att bortförandet pågått under lång tid, avsett ett barn som var fyra år gammalt vid bortförandet, skett till ett land där en väpnad konflikt pågick och inneburit att barnet ryckts upp ur sin invanda miljö och i det närmaste helt skurits av från kontakt med sin mor, bedömde domstolen brottet som grovt. Domstolen ansåg även att gärningen var uppsåtlig.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för egenmäktighet med barn, grovt brott. Tingsrätten bestämde straffvärdet till fängelse i ett år och nio månader och fann att det inte fanns utrymme för någon annan påföljd. Han ska därför avtjäna fängelse i ett år och nio månader.

Tingsrätten beslutade att den tilltalade ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet kan verkställas. Skälen var att brottet alltjämt pågick, att det fanns risk för fortsatt allvarlig brottslighet och att flyktfaran bedömdes som uppenbar.

I skadeståndsfrågan fick barnet ersättning för kränkning med 85 000 kronor. Barnets mor fick inte ersättning för kränkning, eftersom tingsrätten ansåg att gärningen inte varit direkt riktad mot hennes personliga integritet på ett sådant sätt att det gav rätt till sådan ersättning. Däremot ansågs hon ha rätt till skadestånd för sveda och värk, och den tilltalade ska därför betala 9 400 kronor till henne. Ränta ska betalas enligt räntelagen från den 22 oktober 2024.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för de offentliga försvararna.

Fakta