Misshandel och barnfridsbrott bedömdes som styrkta

Tingsrätten dömde den tilltalade för fyra fall av misshandel och två fall av barnfridsbrott. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med föreskrift om vård och behandling som frivården finner lämplig, tillsammans med ett fängelsestraff om två månader. Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden och till två barn, samt en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I åtalet gällde först en händelse som enligt åklagaren inträffade någon gång mellan den 4 juni 2026 och den 5 juni 2026. Den tilltalade påstods då ha tagit ett grepp runt målsägandens hals, fällt henne till golvet, slagit henne flera gånger mot huvud och kropp, dragit henne i håret, knuffat ner henne i en soffa och tryckt sitt knä mot hennes ansikte, för att sedan slå henne igen när hon låg på golvet. Tingsrätten fann att händelsen var styrkt och dömde för misshandel. Målsäganden hade orsakats bulor, rivmärken, blånader och smärta.

En andra åtalspunkt avsåg den 16 april 2026, då den tilltalade enligt åtalet hade utdelat flera slag mot målsägandens ansikte och huvud. Tingsrätten fann även denna gärning styrkt och dömde för misshandel. Målsäganden hade orsakats smärta, rivmärken och en sprucken läpp.

Samma datum, den 16 april 2026, gällde också två åtal för barnfridsbrott. Enligt åtalet hade den tilltalade misshandlat målsäganden i närvaro av barnen. Tingsrätten fann att gärningen hade bevittnats av båda barnen och dömde därför för två fall av barnfridsbrott. Dessa två åtalspunkter byggde på att brottet hade bevittnats av målsägandens och den tilltalades barn.

En annan åtalspunkt avsåg en händelse någon gång mellan den 1 mars 2025 och den 22 mars 2025. Då skulle den tilltalade ha knuffat omkull målsäganden och därefter utdelat flera slag och sparkar mot hennes huvud och kropp. Tingsrätten fann gärningen styrkt och dömde för misshandel. Målsäganden hade då orsakats smärta, blånad, svullnad och en grop eller inbuktning i mjukdelen vid ena handleden.

Den sista åtalspunkten gällde den 26 maj 2024, då den tilltalade enligt åtalet hade slagit målsäganden i ansiktet i en bil i Sunne. Tingsrätten fann även denna gärning styrkt och dömde för misshandel. Målsäganden hade orsakats smärta och blödning.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade inledningsvis att det inte räcker att målsägandens berättelse framstår som mer trovärdig än den tilltalades. För att döma krävs att bevisningen sammantaget når upp till nivån ställt utom rimligt tvivel. Domstolen fann att målsägandens berättelse genomgående var lång, klar och detaljerad och att hon berättade trovärdigt.

I bedömningen av händelsen den 26 maj 2024 fäste tingsrätten vikt vid att en anhörig såg blod på målsägandens väska, torkat blod i näsan och att näsan var svullen. Även uppgifter om att den tilltalade senare erkänt att han slagit målsäganden, samt sms där han skrev att han gått över gränsen och att han fruktade att något liknande aldrig skulle hända igen, talade enligt domstolen för åtalet. Den tilltalades förklaring ansågs vara en efterhandskonstruktion.

När det gällde händelsen mellan den 1 och 22 mars 2025 ansåg tingsrätten att uppgifter från flera vittnen, foton och ett rättsintyg sammantaget gav stöd åt målsägandens berättelse. Domstolen slog fast att den tilltalade hade knuffat omkull målsäganden och slagit och sparkat henne, vilket orsakade de angivna skadorna.

För händelserna den 16 april 2026 fann tingsrätten stöd i målsägandens egna anteckningar i mobiltelefonen, vittnesuppgifter om skador och foton samt en sammanhållen berättelse från målsäganden. Domstolen ansåg att det var styrkt att den tilltalade flera gånger slagit målsäganden i ansikte och huvud, att detta skett inför barnen och att båda barnen bevittnat gärningarna. Den tilltalades uppgifter och den bevisning han själv åberopat ansågs inte rubba bevisvärdet i någon större utsträckning.

Domstolen prövade också den tilltalades invändning om nödvärn för den händelse som låg till grund för åtalspunkt 1. Tingsrätten ansåg dock inte att den tilltalade haft rätt till nödvärn och fann att han agerat med uppsåt i samtliga fall.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för fyra fall av misshandel och två fall av barnfridsbrott. Tingsrätten bedömde att den gärning som hade högst straffvärde var händelsen i åtalspunkt 1 och att det totala straffvärdet motsvarade tio månaders fängelse. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med föreskriften att den tilltalade ska genomgå den vård och behandling som frivården finner lämplig. Till detta fogades ett fängelsestraff om två månader.

I skadeståndsfrågan ska den tilltalade betala 70 000 kronor till målsäganden avseende kränkning för åtalspunkterna 1 och 2 tillsammans. Han ska också betala 40 000 kronor för åtalspunkt 5 och 20 000 kronor för åtalspunkt 6, båda avseende kränkning. Dessutom ska han betala 20 000 kronor till vardera av de två barnen för kränkning kopplad till barnfridsbrotten. Ränta ska utgå enligt domstolens beslut.

Tingsrätten avslog yrkandena om ersättning för sveda och värk samt inkomstförlust. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Han ska vidare betala tillbaka 50 000 kronor av kostnaderna till staten.

Fakta