Avkodnings- och upphovsrättsbrott ogillades i hovrätten

Patent- och marknadsöverdomstolen prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om brott mot avkodningslagen, upphovsrättslagen och varumärkeslagen. I hovrätten ändrades tingsrättens dom i väsentliga delar. Åtalen för brott mot avkodningslagen och upphovsrättslagen ogillades, liksom de enskilda anspråken och förverkandeyrkandena som byggde på dessa åtal. Den tilltalade dömdes dock fortfarande för ett ringa vapenbrott som inte hade överklagats, och hovrätten fann även att ett varumärkesbrott var styrkt. Påföljden ändrades från fängelse till villkorlig dom utan böter.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde enligt hovrätten ett överklagande av tingsrättens dom. Den tilltalade var en av flera åtalade, men denna artikel avser endast den tilltalade personens ansvar. Hovrätten prövade frågor om upphovsrättsligt skydd för TV-utsändningar, olovligt innehav av avkodningsutrustning och användning av ett EU-varumärke i samband med TV-utsändningar.

Enligt hovrätten omfattade den inte överklagade delen av tingsrättens dom ett ringa vapenbrott, och den delen stod fast. I övrigt behandlade hovrätten flera åtalspunkter. Åtalspunkten 1 gällde brott mot lagen om förbud beträffande viss avkodningsutrustning avseende beIN, med påstådd gärning under perioden 1 juli 2014 till 23 augusti 2016. Åtalspunkten 2 gällde brott mot upphovsrättslagen avseende beIN under samma period. Åtalspunkten 3 gällde varumärkesbrott avseende beIN:s EU-varumärke under perioden 11 maj 2016 till 23 augusti 2016. Åtalspunkten 5 gällde avkodningsutrustning avseende ART. Åtalspunkten 7 gällde avkodningsutrustning avseende DigitAlb under perioden 1 juni 2015 till 23 augusti 2016. Åtalspunkten 8 gällde upphovsrättsbrott avseende DigitAlb under samma period. Den tilltalade var också berörd av ett mål om olovlig användning av avkodningsutrustning i Malmö.

Hovrätten ändrade tingsrättens bedömning på flera punkter. Åtalen för upphovsrättsbrott enligt åtalspunkterna 2 och 6 ogillades. När det gällde DigitAlb fann hovrätten att det inte var styrkt att återutsändning och timeshift-upptagning varit olovlig, varför åtalet enligt åtalspunkten 8 ogillades. Åtalet mot den tilltalade enligt åtalspunkten 7 om brott mot avkodningslagen ogillades också. Däremot dömdes den tilltalade för olovligt innehav av viss avkodningsutrustning i Malmö enligt åtalspunkten 1, för varumärkesbrott enligt åtalspunkten 3 och för det ringa vapenbrottet som redan stått fast.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten lade stor vikt vid frågan om målsägandebolagen över huvud taget hade upphovsrättsligt skydd i Sverige för sina TV-utsändningar. Domstolen analyserade internationella regler om signalrätt, inklusive internationella upphovsrättsförordningen och relevanta konventioner. För beIN fann hovrätten att överföringen till allmänheten skedde i Qatar, men att Qatar vid den aktuella tiden endast gav ett begränsat skydd genom TRIPS-avtalet, vilket inte omfattade den trådbundna återutsändning som påstods. Därmed saknade beIN signalrätt i Sverige för den aktuella återutsändningen.

För ART fann hovrätten att utredningen inte visade att överföringen till allmänheten skedde i Dolt namn. Tvärtom talade utredningen för att den skedde i Jordanien, som inte hade tillträtt Romkonventionen. ART saknade därför signalrätt i Sverige. För DigitAlb fann hovrätten däremot att utsändningarna överfördes till allmänheten i Albanien, som hade tillträtt Romkonventionen, och att bolaget även hade skydd enligt TRIPS-avtalet.

När det gällde åtalspunkten om avkodningsutrustning avseende beIN gjorde hovrätten en uppdelning mellan utrustning i Malmö och utrustning som enligt åtalet fanns i Amman. Hovrätten ansåg att åklagarnas gärningsbeskrivning inte kunde ges så vid tolkning att den omfattade innehav av utrustning i Amman, eftersom ett innehav normalt anses ske där egendomen finns och avkodningslagen inte gav stöd för en så extensiv tolkning. Den delen föll därför utanför åtalet.

För den utrustning som fanns i Malmö ansåg hovrätten att bevisningen visade att två TV-boxar, kort, server och HDCP-stripper användes för att kringgå kopieringsskydd och försöka ta emot och avkoda beIN:s signaler i ett kommersiellt sammanhang. Hovrätten fann att den tilltalade hade uppsåt till detta olovliga innehav och dömde därför honom för brott mot avkodningslagen på den delen.

När det gällde den andra avkodningsåtalsdelen, avseende DigitAlb, fann hovrätten att det på grund av den pågående tvisten i Albanien och den oklara avtalsrättsliga situationen inte var styrkt bortom rimligt tvivel att återutsändningen saknade tillstånd. Även åtalet för olovlig upptagning i samband med timeshift-funktion ogillades, eftersom det inte var visat att DigitAlb inte hade medgett användningen.

I varumärkesfrågan fann hovrätten att beIN:s EU-varumärke hade använts i kommersiella, globala återutsändningar och att detta intrång låg utanför något påstått tilläggsavtal. Den tilltalade ansågs ansvarig för användningen och dömdes för varumärkesbrott.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens påföljd från fängelse i ett år till villkorlig dom. Något bötesstraff kopplades inte till den villkorliga domen, eftersom hovrätten ansåg att det fanns särskilda skäl mot det med hänsyn till att handläggningen dragit ut på tiden av skäl som inte berodde på den tilltalade.

Hovrätten upphävde också tingsrättens näringsförbud. Skadeståndsyrkandena från målsägandebolagen ogillades, eftersom hovrätten fann att intrång i signalrätten inte var styrkta. Även förverkandeyrkandena i huvudsak ogillades. Hovrätten lämnade dock kvar beslag som gjorts av utredningsskäl till dess domen vann laga kraft. Den tidigare kvarstaden hävdes omedelbart, eftersom de underliggande yrkandena om skadestånd och utbytesförverkande hade ogillats.

Den tilltalade befriades dessutom från skyldigheten att betala avgift till brottsofferfonden och från ersättning för rättegångskostnader till den motpart som hade biträtt åtalet. Hovrätten tillerkände honom också ersättning av allmänna medel för egna kostnader.