Fängelse för våld mot tjänsteman

Den tilltalade döms för både våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd efter händelser på en allmän plats i Kalmar den 27 juli 2025. Tingsrätten bestämde påföljden till fängelse i en månad, avslog åklagarens begäran om utvisning och ålade den tilltalade att betala skadestånd och avgifter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet gällde den första åtalspunkten våld mot tjänsteman enligt 17 kap. 1 § första stycket och 5 § brottsbalken. Händelsen ska ha inträffat den 27 juli 2025 när den tilltalade skulle omhändertas på Larmtorget i Kalmar, och han ska då ha angripit en polis genom att slå honom i ansiktet. Den andra åtalspunkten gällde våldsamt motstånd enligt 17 kap. 4 § och 5 § brottsbalken. Där påstod åklagaren att den tilltalade samma dag på Larmtorget gjorde våldsamt och kraftigt motstånd genom att kränga med kroppen, streta emot, rycka och slita med armarna samt sparka med benen för att hindra polisen från att omhänderta och transportera honom till polisarresten.

Tingsrätten fann att den tilltalade skulle dömas för båda åtalspunkterna. För våldsamt motstånd ansågs det klarlagt att han agerat på det sätt som åklagaren beskrivit. För våld mot tjänsteman bedömde rätten att den tilltalade kommit åt målsägandens ansikte med hand eller arm med sådan kraft att smärta uppstod, och att gärningen därför utgjorde en uppsåtlig misshandel riktad mot en tjänsteman i myndighetsutövning.

Rättens bedömning

Målet avgjordes i den tilltalades utevaro. Tingsrätten hörde målsäganden samt två poliser som vittnen och tog del av en övervakningsfilm och fotografier. Domstolen konstaterade att målsäganden och vittnena lämnat rimliga förklaringar till varför kroppskameror inte varit igång vid ingripandet. Rätten ansåg därför att teorin om att poliserna skulle ha försökt dölja något och därmed ljugit var så osannolik att den kunde lämnas utan avseende.

När det gällde skuldfrågan för våldsamt motstånd ansåg tingsrätten att förhörspersonernas berättelser tillsammans med övervakningsfilmen visade att den tilltalade gjorde sig skyldig till gärningen enligt åtalet. Domstolen fann också att inget hade framkommit som gav honom rätt att gå fri från ansvar med hänvisning till nödvärn eller liknande.

För våld mot tjänsteman bedömde tingsrätten att den tilltalade hade träffat målsäganden med hand eller arm så att smärta uppstod. Eftersom följderna inte kunde förenas med ett helt lätt viftande måste rörelsen ha haft viss kraft. Den ansågs vara en direkt reaktion på polisens ingripande och bedömdes som en uppsåtlig misshandel. Mot den bakgrunden fann rätten att den tilltalade också hade uppsåt i förhållande till att målsäganden var tjänsteman i myndighetsutövning.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för våld mot tjänsteman den 27 juli 2025 och för våldsamt motstånd den 27 juli 2025. Påföljden bestämdes till fängelse i en månad. Tingsrätten ansåg att brottets straffvärde motsvarade en månads fängelse och att det saknades särskilda skäl att välja en annan påföljd.

Åklagarens yrkande om utvisning avslogs. Tingsrätten hänvisade till att brottet hade ett relativt ringa straffvärde och att den tilltalade endast förekom i belastningsregistret med en ordningsbot de senaste sju åren.

I skadeståndsfrågan ska den tilltalade betala 5 000 kronor till målsäganden jämte ränta från den 27 juli 2025. Rätten ansåg att målsäganden hade utsatts för en kränkning som gick utöver vad en polis i tjänsten ska vara beredd på. Däremot dömdes ingen ersättning ut för sveda och värk. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Fakta