Narkotikabrott efter hovrättens ändring av grovt åtal

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt narkotikabrott m.m. Den tilltalade frikänns från ett av åtalen och döms i det andra för narkotikabrott i stället för grovt narkotikabrott. Hovrätten sänker därför fängelsestraffet från tre år till ett år och nio månader och häver flera beslag. I övrigt står tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet rör två åtalspunkter mot den tilltalade. I hovrätten justerade åklagaren gärningsbeskrivningen i åtalspunkten 1 till att den tilltalade, tillsammans och i samförstånd med en medtilltalad, mellan den 12 november 2025 och den 13 november 2025 i Sandviken hade innehaft, förvarat, vägt upp, överlåtit och eller försökt överlåta delar av 100 gram kokain. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade organiserat och styrt hanteringen genom att instruera den medtilltalade att ta emot, förvara, väga upp och överlåta narkotikan. Brottet påstods vara grovt eftersom mängden var stor och hanteringen utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning.

I åtalspunkten 2 påstod åklagaren att den tilltalade tillsammans och i samförstånd med en annan medtilltalad hade anskaffat, innehaft och förvarat 60,97 gram 2-MMC mellan den 28 november 2025 och den 11 december 2025. Hovrätten frikänner den tilltalade från denna del.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten byggde sin prövning i huvudsak på samma bevisning som i tingsrätten, och de videoinspelade förhören från tingsrätten spelades upp. Hovrätten gjorde dock en annan värdering av bevisningen än tingsrätten i flera delar.

När det gäller åtalspunkten 1 fann hovrätten att den medtilltalades uppgifter fick stöd av övrig utredning. Det som särskilt talade för detta var brukaranalyser, Snapchat-konversationer, dokumenterade kontakter och kontaktförsök samt positioneringsuppgifter. Hovrätten ansåg därför att det var utrett att den tilltalade instruerat den medtilltalade i hanteringen av kokainet.

Samtidigt fann hovrätten att det inte var tillräckligt utrett att det hade rört sig om mer än 59 gram kokain. Hovrätten ansåg inte heller att det var visat att narkotikan hade överlåtits eller att försök till överlåtelse hade skett. Utifrån mängden och hanteringen ansågs dock narkotikan avsedd att säljas.

Vid rubriceringsfrågan bedömde hovrätten att det visserligen varit fråga om ett större parti narkotika, men att mängden inte i sig räckte för grovt narkotikabrott. Hovrätten godtog inte heller att hanteringen skett som ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning. Den finansiella utredningen ansågs inte visa att de transaktioner som förekommit hade koppling till narkotikahandel eller att verksamheten varit mer omfattande eller välorganiserad. Därför skulle åtalspunkten 1 bedömas som narkotikabrott av normalgraden i stället för grovt narkotikabrott.

I åtalspunkten 2 ansåg hovrätten att den medtilltalades uppgifter endast hade ett begränsat stöd i övrig utredning. Meddelandena i de åberopade konversationerna ansågs inte med någon tydlighet visa att de avsåg det parti narkotika som påträffats. Hovrätten fann därför att det inte var utrett att den tilltalade agerat på det sätt som åklagaren påstått och frikände honom från denna åtalspunkt.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så sätt att den tilltalade dömdes för narkotikabrott enligt 1 § första stycket 4 och andra stycket narkotikastrafflagen för tiden den 12 november 2025 till den 13 november 2025. Han frikändes samtidigt från åtalet för narkotikabrott under perioden den 28 november 2025 till den 11 december 2025.

Påföljden bestämdes till fängelse i ett år och nio månader. Hovrätten angav att straffvärdet, med hänsyn till narkotikans mängd och sort samt den tilltalades roll, motsvarade detta straff. Till skillnad från tingsrätten, som dömt till fängelse i tre år, sänkte hovrätten alltså påföljden väsentligt.

Hovrätten avslog yrkandet om utvidgat och självständigt förverkande av beslagtagna föremål och kontanter. Beslagen hävdes i de delar som anges i hovrättens beslut. I övrigt gäller tingsrättens beslagbeslut fortfarande.

Hovrätten beslutade också att den tilltalade ska stanna kvar i häkte till dess att fängelsestraffet får verkställas. Det anges i hovrättens dom att det fortfarande finns risk för fortsatt brottslighet om han är på fri fot.

Tingsrätten hade tidigare beslutat om förverkande av beslagtagna märkeskläder, guldsmycken, väskor, skor, elektronik och kontanter om 13 320 kronor samt dömt till avgift till brottsofferfonden. Hovrätten hävde förverkandena av de aktuella beslagen. Någon ny uppgift om brottsofferfondsavgift framgår inte av hovrättens beslut i den del som rör den tilltalade.