Penningtvättsbrott ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för penningtvättsbrott efter att ha tagit emot och hanterat pengar på sitt bankkonto. Tingsrätten fann att han hade haft sådant uppsåt som krävs för straffansvar och bestämde påföljden till villkorlig dom förenad med dagsböter. Han ska också betala skadestånd, förverkande och avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en åtalspunkt, penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade upplåtit sitt bankkonto för insättningar om sammanlagt 18 000 kronor. Han ska ha tagit emot och förvarat pengarna på kontot och därefter omsatt eller låtit annan omsätta hela eller delar av beloppet genom kontantuttag och överföringar. Åtgärderna påstods ha syftat till att dölja att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet, alternativt till att främja möjligheterna för honom själv eller annan att tillgodogöra sig pengarna. Den påstådda gärningen inträffade den 11 juni 2025. Tingsrätten dömde den tilltalade för penningtvättsbrott enligt åtalet. Någon annan åtalspunkt framgår inte av materialet.

I åtalet gjordes också ett andrahandsyrkande om penningtvättsförseelse, men det framgår inte att tingsrätten prövade detta som en separat åtalspunkt eller att den tilltalade dömdes för det. Domstolens utgång var i stället fällande dom för penningtvättsbrott.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att den tilltalade under förundersökningen varken hade förnekat eller erkänt gärningen. Målet avgjordes utan huvudförhandling. Som bevisning åberopades bland annat anmälan, kontoutdrag avseende målsäganden och den tilltalade samt ersättningsanspråk, liksom uppgifter från förhör under förundersökningen.

Domstolen ansåg att utredningen visade att den tilltalade hade tagit emot tre swishbetalningar till sitt bankkonto och därefter tagit ut del av pengarna i en bankomat samt swishat vidare en del av beloppet. Därmed ansåg tingsrätten att det var styrkt att det hade skett penningtvättsåtgärder. Domstolen fann också att åtgärden hade föregåtts av ett förbrott i form av ett bedrägeri mot målsäganden.

När det gällde uppsåtet ansåg tingsrätten att utredningen inte räckte för att slå fast att den tilltalade med insiktsuppsåt visste att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Däremot fann domstolen att han redan innan den första swishen kom in på kontot insåg att det fanns en risk för att det rörde sig om brottsligt åtkomna pengar. Eftersom han ändå tog emot pengarna, tog ut delar av dem och swishade vidare andra delar, bedömde domstolen att han hade haft likgiltighetsuppsåt. Tingsrätten ansåg därför att de subjektiva förutsättningarna för straffansvar var uppfyllda och att han skulle dömas för penningtvättsbrott.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Den förenades med 30 dagsböter om 50 kronor, vilket motsvarar 1 500 kronor. Tingsrätten noterade att den tilltalade inte tidigare hade dömts för brott på ett sätt som påverkade påföljdsbestämningen och att det saknades särskild anledning att befara fortsatt brottslighet.

Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden med 18 000 kronor. Ränta ska utgå enligt räntelagen från den 11 juni 2025. Domstolen fann att han, även om han inte dömdes för det bakomliggande bedrägeriet, genom sitt handlande påtagligt hade försvårat för målsäganden att få tillbaka sina pengar.

Vidare ska en brottsvinst om 18 000 kronor förverkas från den tilltalade. Domstolen fastställde också att målsäganden har rätt till betalning ur de medel som flyter in till staten genom förverkandet, motsvarande skadeståndsbeloppet. Slutligen ska den tilltalade betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor.