Försök till rån ledde till fängelse

Den tilltalade döms för försök till rån efter en händelse den 7 juni 2026. Tingsrätten ansåg att han tillsammans och i samförstånd med annan försökt tvinga målsäganden att lämna ifrån sig värdesaker genom hot och våld. Påföljden bestämdes till fängelse i 1 år och 9 månader. Begäran om utvisning avslogs, och den tilltalade ska betala skadestånd samt en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalet

Åtalet gällde försök till rån enligt 8 kap. 5 § och 12 § samt 23 kap. 1 § brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen den 7 juni 2026 försökte den tilltalade, tillsammans och i samförstånd med annan, genom hot och våld tvinga målsäganden att lämna ifrån sig en klocka och en ring. Hoten bestod i att värdesaker krävdes samtidigt som en softairgun-pistol riktades mot målsäganden och uttalanden gjordes om att pistolen var äkta och att målsäganden skulle skjutas. Våldet bestod enligt åtalet i att målsäganden slogs i huvudet med pistolen och fick sparkar mot kropp och huvud efter att ha ramlat till marken, vilket orsakade smärta, blånad, svullnad och blödande sårskador. Gärningen skulle ha inneburit skada för målsäganden och vinning för den tilltalade och annan. Brottet skulle ha begåtts på en plats i Spånga. Åtalet ledde till fällande dom för försök till rån.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann att det var utrett att den tilltalade var en av de två maskerade personer som befann sig vid målsägandens hus den aktuella dagen. Rätten bedömde att målsägandens uppgifter var trovärdiga och i stort tillförlitliga, även om identifieringen av gärningsmannen fick bedömas med viss försiktighet eftersom personen var maskerad och kontakten var kortvarig. Rätten beaktade också att målsäganden inte kunnat peka ut den tilltalade vid en senare fotokonfrontation, men lade vikt vid att målsäganden från början varit säker på att gärningsmannen var den längre av de två maskerade personerna och att den tilltalade var längre än den andra personen.

Domstolen fäste även vikt vid att målsägandens DNA påvisats på den tilltalades kläder, vilket talade starkt för att han varit i närkontakt med målsäganden. Chattmaterialet ansågs också peka på att den tilltalade var rätt gärningsman. Tingsrätten kom därför fram till att det var styrkt att den tilltalade gått med på att delta i ett rån mot målsäganden och varit på platsen i syfte att genomföra det.

När det gällde själva händelseförloppet ansåg tingsrätten att målsägandens uppgifter om att ha blivit slagen i ansiktet med pistolattrappen stöddes av skadebilden och DNA-fynden på attrappen. Rätten fann också stöd för att målsäganden under pistolhot ombetts lämna ifrån sig klocka och ring. Däremot ansågs det inte visat att den tilltalade sparkat mot målsägandens huvud sedan denne ramlat på marken. Invändningen om en alternativ gärningsman och den tilltalades egen berättelse förmådde inte rubba åklagarens bevisning. Domstolen fann inte heller att det var fråga om frivilligt tillbakaträdande. Sammantaget bedömde tingsrätten att den tilltalade gjort sig skyldig till försök till rån.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för försökt till rån den 7 juni 2026. Påföljden bestämdes till fängelse i 1 år och 9 månader. Tingsrätten ansåg att straffvärdet motsvarade detta, trots att brottet bedömdes som ett försök och inte fullbordat rån.

Begäran om utvisning avslogs. Tingsrätten fann att det saknades förutsättningar att utvisa den tilltalade, trots att domstolen såg allvarligt på brottet och tillvägagångssättet. Den tilltalade ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas.

I skadeståndsfrågan ska den tilltalade betala 43 954 kr till målsäganden, jämte ränta från den 7 juni 2026. Av domen framgår att ersättningen avsåg kränkning, sveda och värk samt sjukvårdskostnader. Den tilltalade ska också betala 1 000 kr till brottsofferfonden. Beslagtagen softairgun-pistol, skidmask och handskar ska förverkas, och beslaget ska bestå.