Förtal via sociala medier

Den tilltalade döms för förtal efter att ha publicerat uppgifter om målsäganden på sociala medier under perioden 21 mars 2025 till och med den 18 april 2025. Tingsrätten bedömde att gärningen inte var grov, och påföljden bestämdes till dagsböter. Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden och en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal för grovt förtal enligt 5 kap. 2 § brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade publicerat flera videor och inlägg på TikTok och Instagram där hon påstått uppgifter om målsäganden, som är hennes mamma. Påståendena gällde bland annat att målsäganden under alla år fysiskt och psykiskt misshandlat den tilltalade och hennes syskon, att målsäganden anklagat den tilltalade för att ha förstört hennes relationer och liv, att målsäganden var en narcissistisk mor, samt att målsäganden fysiskt och psykiskt misshandlat den tilltalade under hela hennes uppväxt. Åklagaren gjorde gällande att uppgifterna var ägnade att utsätta målsäganden för andras missaktning och att brottet var grovt på grund av den stora spridningen.

Tingsrätten prövade varje del av åtalet och kom fram till att punkt 2 och punkt 4 var så oprecisa eller så tydligt värdeomdömen att de inte utgjorde förtalsuppgifter. Dessa delar ingick därför inte i den fortsatta prövningen. Däremot ansåg rätten att punkt 1, punkt 3 och punkt 5 innehöll uppgifter som kunde prövas enligt förtalsbestämmelsen. Vid den närmare bedömningen fann tingsrätten dock att endast påståendena om att målsäganden skulle ha utsatt den tilltalade och hennes syskon för fysisk och psykisk misshandel var sådana uppgifter som var ägnade att utsätta målsäganden för andras missaktning. Sammanfattningsvis dömdes den tilltalade för förtal för publiceringar som skett under tiden 21 mars 2025 till och med 18 april 2025. Något annat brott var inte aktuellt i domen.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav att publiceringarna hade gjorts men bestred ansvar och gjorde gällande att uppgifterna inte var ägnade att orsaka missaktning, att lämnandet varit försvarligt och att uppgifterna var sanna. Tingsrätten utgick från den utredning som lagts fram, bland annat förhör med den tilltalade, målsäganden och ett vittne samt internethämtning och uppspelning av filmer från TikTok och Instagram, stillbilder och underlag om spridning.

Rätten fann att målsäganden hade utpekats genom att den tilltalade använde ordet mamma i inläggen och genom att andra uppgifter i materialet gjorde det möjligt att identifiera henne. Tingsrätten bedömde att uttalandena om fysisk och psykisk misshandel var uppgifter som typiskt sett är ägnade att framkalla andras missaktning. När det gällde försvarlighetsbedömningen konstaterade rätten att publiceringarna skett på TikTok och Instagram, att profilerna varit offentliga och att den tilltalade dessutom använt taggar och salufört en bok om ämnet. Rätten ansåg att detta visade att den tilltalade velat få spridning av uppgifterna och att agerandet inte kunde anses försvarligt. Om uppgifterna var sanna eller inte saknade därför betydelse. Tingsrätten fann också att den tilltalade agerat uppsåtligen.

Vid rubriceringen tog rätten hänsyn till spridningen, men kom fram till att brottet inte skulle bedömas som grovt. Skälet var att målsäganden visserligen kunde identifieras och att spridningen var stor, men att uppgifterna inte varit särskilt målande och att de i huvudsak återgivits genom taggar och inte genom tydliga detaljer. Sammantaget bedömde tingsrätten att det rörde sig om förtal av normalgraden.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till 80 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 4 000 kronor. Tingsrätten bestämde också att hon ska betala skadestånd till målsäganden med totalt 33 500 kronor. Av detta avsåg 30 000 kronor kränkning och 3 500 kronor sveda och värk. Ränta ska betalas enligt räntelagen från den 18 april 2025 till dess betalning sker. Den tilltalade ska även betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Tingsrätten beslutade dessutom att sekretessbestämmelsen i 21 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen fortsatt ska vara tillämplig på målsägandens adressuppgifter. Staten ska stå för kostnaderna för ersättningen till de offentliga biträden som anges i domen.