Falskt körkort och olovlig körning

Den tilltalade döms för brukande av falsk urkund och olovlig körning efter att ha visat upp ett förfalskat grekiskt körkort vid en körkortskontroll och samtidigt kört lastbil utan rätt till det. Tingsrätten fann att båda gärningarna var bevisade och att den tilltalade hade uppsåt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 40 dagsböter. Det beslagtagna körkortet förverkades och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet visade den tilltalade upp och åberopade ett förfalskat grekiskt körkort för polis i samband med en körkortskontroll den 16 februari 2026 på en offentlig plats i Uppsala. Åklagaren gjorde gällande att åtgärden innebar fara i bevishänseende och att gärningen därför utgjorde brukande av falsk urkund enligt 14 kap. 1 och 10 §§ brottsbalken. Tingsrätten dömde den tilltalade för detta brott.

Åklagaren åtalade honom också för olovlig körning. Enligt gärningsbeskrivningen hade han den 16 februari 2026 kört lastbil utan att ha rätt till det. Även denna gärning skulle ha begåtts på samma plats i Uppsala. Tingsrätten fann även denna åtalspunkt bevisad och dömde den tilltalade för olovlig körning enligt 3 § första stycket 1 trafikbrottslagen.

Rättens bedömning

Den tilltalade förnekade gärningarna och invände i vart fall att han inte haft uppsåt till att körkortet skulle vara falskt. Tingsrätten prövade först om körkortet var falskt. Av polisens undersökningsprotokoll framgick att det grekiska körkort som den tilltalade visat upp bedömts som en helförfalskning. Bedömningen hade gjorts genom jämförelse med en motsvarande originalhandling, och tingsrätten fann inte anledning att ifrågasätta slutsatsen att körkortet var en förfalskning.

Domstolen prövade därefter om den tilltalade hade förstått att körkortet var falskt. Hans berättelse om hur körkortet hade kommit till var enligt tingsrätten svävande och detaljfattig. Tingsrätten ansåg också att det han berättat framstod som mindre förenligt med att körkortet skulle ha utfärdats av grekiska myndigheter. Särskilt lade rätten vikt vid uppgiften att han skulle ha betalat 750 dollar för att konvertera sitt turkiska körkort till ett grekiskt, något som domstolen fann märkligt. Mot den bakgrunden kom tingsrätten fram till att den tilltalade måste ha insett att det inte rörde sig om ett äkta grekiskt körkort. Därmed ansågs uppsåt styrkt för båda de åtalade brotten.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bedömde att gärningarnas sammantagna straffvärde motsvarade fängelse i en månad. Eftersom den tilltalade inte tidigare var dömd för liknande brottslighet ansåg domstolen att det saknades skäl att döma till fängelse. Påföljden bestämdes i stället till villkorlig dom förenad med 40 dagsböter om 50 kronor, totalt 2 000 kronor.

Det beslagtagna körkortet förverkades från den tilltalade enligt 36 kap. 9 § brottsbalken. Tingsrätten fann att körkortet hade använts som hjälpmedel vid brukandet av den falska urkunden. Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.