Sju fall av bidragsbrott ledde till dagsböter

Den tilltalade döms för sju fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter till en arbetslöshetskassa. Tingsrätten fann att han hade underlåtit att uppge arbete med lön i samband med ansökningar om arbetslöshetsersättning och att detta lett till felaktiga utbetalningar om sammanlagt 35 000 kronor. Påföljden bestämdes till 50 dagsböter om 70 kronor vardera, och han ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade till arbetslöshetskassan lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om arbetslöshetsersättning genom att inte uppge att han arbetat med lön under samma period som han sökte ersättning. Detta ska ha medfört fara för att ersättning felaktigt betalades ut, vilket också skedde. Gärningarna angavs ha begåtts vid sju tillfällen mellan den 13 juni 2023 och den 30 september 2024.

De enskilda tillfällena i åtalet var bidragsbrott den 13 juni 2023 avseende perioden 29 maj–4 juni 2023, den 13 juni 2023 avseende perioden 5–11 juni 2023, den 25 september 2023 avseende perioden 18–24 september 2023, den 6 november 2023 avseende perioden 30 oktober–5 november 2023, den 29 januari 2024 avseende perioden 22–28 januari 2024, den 29 april 2024 avseende perioden 22–28 april 2024 och den 30 september 2024 avseende perioden 23–29 september 2024. För varje tillfälle angavs samma brottsrubricering, och domstolen fann att åtalet var styrkt.

Rättens bedömning

Tingsrätten byggde sin bedömning på den skriftliga bevisning som åberopats, däribland arbetslöshetskassans anmälan och beslut om återkrav, sammanställning av felaktiga utbetalningar, beslut om avslag vid deltidsarbete, ansökningar om arbetslöshetsersättning, uppgifter från arbetsgivaren, hjälptexter för tidrapportering och den tilltalades uppgifter från förundersökningen. Av utredningen ansåg domstolen det utrett att den tilltalade hade lämnat oriktiga uppgifter genom att underlåta att uppge sitt arbete med lön, och att felaktiga utbetalningar om totalt 35 000 kronor hade skett.

När det gällde uppsåt fann tingsrätten att den tilltalade, genom att elektroniskt skriva under ansökningarna, hade försäkrat att uppgifterna var korrekta och att han uppfyllde villkoren. Domstolen bedömde att han haft ett ansvar att kontrollera vilka regler som gällde och att säkerställa att uppgifterna stämde. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att han i vart fall måste ha insett risken för att ansökningarna innehöll oriktiga uppgifter och att det kunde leda till felaktiga utbetalningar. Genom att ändå skicka in ansökningarna utan att kontrollera uppgifterna ansågs han ha visat likgiltighet inför risken, och domstolen bedömde därför att han haft likgiltighetsuppsåt. Den tilltalade dömdes därmed för sju fall av bidragsbrott.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde påföljden till 50 dagsböter om 70 kronor, vilket innebär totalt 3 500 kronor. Domstolen noterade att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att den tilltalade inte tidigare förekom i belastningsregistret och att det saknades särskild anledning att befara fortsatt brottslighet. Därför valdes böter som påföljd enligt domen. Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.