Falsk urkund gav villkorlig dom
Nyhetsartikel | 2026-06-11
Den tilltalade döms av tingsrätten för brukande av falsk urkund efter att ha skickat in ett förfalskat anställningsintyg i en anställningsprocess hos en kommun. Brottet bedömdes ha begåtts den 21 oktober 2025. Påföljden blev villkorlig dom förenad med 40 dagsböter om 230 kronor vardera, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.
Händelsen och samtliga åtalspunkter
Åklagaren väckte åtal för en punkt, brukande av falsk urkund enligt 14 kap. 1 § och 10 § brottsbalken. Enligt åtalet hade den tilltalade brukat ett förfalskat anställningsintyg genom att skicka in och därmed åberopa det i en anställningsprocess hos kommunen. Åklagaren gjorde gällande att åtgärden innebar risk för att handlingen skulle uppfattas som äkta. Den påstådda gärningen angavs ha skett den 21 oktober 2025 i Eskilstuna, Södermanlands län, eller på annan okänd plats i Sverige. Åklagaren påstod att gärningen begicks med uppsåt.
Den tilltalade erkände gärningen. I förhör uppgav hon i huvudsak att hon hade en tuff höst och inte var i skick att söka arbete. Hon berättade att hon fick det förfalskade anställningsintyget av en annan person, att uppgifterna i intyget inte stämde och att personen som påstods ha undertecknat det inte fanns. Hon uppgav också att hon då tyckte att det var en bra idé att ge in intyget eftersom det kunde öka chansen att få anställningen, men att hon kort därefter återkallade sin ansökan.
Rättens bedömning
Tingsrätten fann att den tilltalades erkännande fick stöd av övrig utredning. Vittnesförhöret visade enligt domen att det var vid referenstagningen som det uppmärksammades att anställningsintyget var förfalskat. Vittnet uppgav också att den tilltalade annars hade varit en av slutkandidaterna för tjänsten. Skriftlig bevisning i form av ansökningshandlingar och mejlkonversation lades fram.
Tingsrätten bedömde att gärningen inte var ringa med hänsyn till anställningsintygens betydelse. Den tilltalade skulle därför dömas för brukande av falsk urkund enligt åtalet.
Domslut och påföljd
Tingsrätten konstaterade att straffskalan för brukande av falsk urkund är fängelse i högst två år och att det därför inte var möjligt att döma ut enbart dagsböter. Det fanns inte heller skäl att döma under straffminimum. Samtidigt bedömde rätten att straffvärdet motsvarade ett kort fängelsestraff. Eftersom den tilltalade var tidigare ostraffad och det inte fanns anledning att tro att hon skulle återfalla i brott, stannade påföljden vid villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 40 dagsböter om 230 kronor, vilket motsvarar 9 200 kronor.
Eftersom den tilltalade dömdes för ett brott med svårare straff än penningböter i straffskalan ska hon också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.
Källhänvisning
Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Så begär du ut handlingar:
För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.
Kontaktuppgifter:
Tingsrätt Tingsrätt
Stockholm, Stockholmsvägen 1
Telefon: 0700078789
E-post: tingsratt@dom.se