Fem bidragsbrott prövades

Tingsrätten dömde den tilltalade för fem fall av bidragsbrott efter att ha bedömt att han lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om arbetslöshetsersättning. Fyra av gärningarna bedömdes som bidragsbrott, ringa brott, medan ett brott bedömdes som bidragsbrott av normalgraden. Påföljden blev villkorlig dom förenad med dagsböter, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter till Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa i samband med ansökningar om arbetslöshetsersättning. Åtalspunkt 1 avsåg bidragsbrott, ringa brott, den 23 augusti 2023. Då påstods den tilltalade ha orsakat fara för att arbetslöshetsersättning felaktigt skulle betalas ut med 1 965 kronor, vilket också skedde. Åtalspunkt 2 avsåg också bidragsbrott, ringa brott, och gällde den 12 september 2023 med samma uppgift om 1 965 kronor i felaktig ersättning som också betalades ut.

Åtalspunkt 3 avsåg bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen och gällde den 5 februari 2024. Där påstod åklagaren att den tilltalade genom oriktiga uppgifter orsakat fara för att arbetslöshetsersättning felaktigt skulle betalas ut med 2 045 kronor, vilket också skedde. Åtalspunkt 4 avsåg bidragsbrott, ringa brott, den 12 september 2023 och byggde på samma typ av uppgift som i åtalspunkt 2, alltså 1 965 kronor. Åtalspunkt 5 avsåg bidragsbrott, ringa brott, den 4 september 2023 och gällde återigen oriktiga uppgifter som ledde till fara för felaktig utbetalning av 1 965 kronor, vilket också skedde.

Den tilltalade förnekade brotten. Han uppgav att han arbetade deltid under 2023 och att det inte stämde att han arbetade 40 timmar i veckan. Han sade också att han frågat Arbetsförmedlingen om han kunde få a-kassa samtidigt som han arbetade deltid.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg, med stöd av den skriftliga bevisningen, att det var utrett att den tilltalade vid fem tillfällen ansökte om arbetslöshetsersättning från Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa. Domstolen fann att arbetsgivarens tjänstgöringsuppgifter visade att han arbetade heltid under de perioder som ansökningarna avsåg och att det inte framkommit något som gav anledning att ifrågasätta uppgifterna. Därmed ansågs det bevisat att han lämnat oriktiga uppgifter i ansökningarna.

Domstolen konstaterade vidare att de oriktiga uppgifterna innebar fara för att ersättning skulle betalas ut felaktigt och att ersättning också betalades ut. Enligt tingsrätten var därför de objektiva förutsättningarna för ansvar för bidragsbrott uppfyllda vid samtliga fem tillfällen. När det gällde uppsåt ansåg tingsrätten att den tilltalade hade undertecknat att uppgifterna var korrekta trots att han arbetade heltid under de aktuella perioderna. Domstolen fann därför att han lämnat de oriktiga uppgifterna uppsåtligen.

Tingsrätten dömde den tilltalade för fem fall av bidragsbrott i enlighet med åklagarens begäran. Fyra av brotten bedömdes som ringa brott med hänsyn till de felaktigt utbetalda beloppens storlek, medan det femte brottet bedömdes som ett brott av normalgraden.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Tingsrätten bedömde att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff men fann att det saknades skäl att anta att den tilltalade skulle begå nya brott. Den villkorliga domen förenades med 30 dagsböter om 250 kronor, totalt 7 500 kronor.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.