Villkorlig dom efter misshandel

Den tilltalade döms för misshandel som begicks den 24 maj 2026. Tingsrätten fann att bevisningen var tillräckligt stark för att det var ställt utom rimligt tvivel att han hade misshandlat målsäganden på det sätt som åklagaren påstod. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med samhällstjänst i 120 timmar. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha motsvarat fyra månaders fängelse. Den tilltalade ska också betala skadestånd, avgift till brottsofferfonden och återbetala en del av kostnaderna till staten.

Händelsen och åtalet

Åtalet avsåg en gärning: misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken den 24 maj 2026. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade misshandlat målsäganden genom att knuffa och slå henne flera gånger i ansiktet och huvudet så att hennes huvud slog i en vägg, slå och trycka en tom burk mot hennes huvud, hålla tag om hennes armar, sparka henne i ryggen så att hon ramlade och slog sig i en bänk samt hålla tag i henne och slå henne flera gånger på kroppen och ryggen. Det angavs att detta hade orsakat smärta, svullnader, rodnader och blånader. Åklagaren gjorde gällande att gärningen hade begåtts med uppsåt.

Den tilltalade erkände att han hade utdelat slag med knuten näve som syntes på film mot målsäganden, men bestred att han i övrigt hade agerat enligt gärningsbeskrivningen. Han medgav skadestånd till viss del men motsatte sig resten av yrkandet. Målsäganden biträdde åtalet.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att åklagaren hade bevisbördan och prövade om det var styrkt att den tilltalade hade gjort sig skyldig till misshandel på det sätt som påståtts. Domstolen fann målsägandens berättelse trovärdig och tillförlitlig. Den bedömningen byggde bland annat på att hennes uppgifter varit konkreta, nyanserade och inte motsägelsefulla, samt på att de fick stöd av övrig bevisning.

Av utredningen framgick att målsäganden och den tilltalade hade haft en konfliktfylld relation och att de hade bott tillsammans i en lägenhet. Den tilltalade hade avslutat relationen i mars 2026 men bodde kvar där tillfälligt. Natten till den 24 maj 2026 uppstod en verbal konflikt när de kom hem. En film visade enligt tingsrätten att den tilltalade utdelade flera knytnävsslag mot målsägandens bakhuvud, rygg och ländrygg, vilket han också medgav. Domstolen noterade också att målsäganden samma natt skickade ett sms där hon skrev att han slog henne och att hon senare skrev att han hade sparkat henne i ryggen.

Tingsrätten fann att målsägandens uppgifter om ytterligare våld, som hade skett innan inspelningen startade, också var styrkta. Hon hade berättat att den tilltalade hade tryckt eller slagit hennes huvud i en vägg flera gånger, slagit eller krossat en tom burk mot hennes huvud, hållit hårt i hennes armar och sparkat henne i ländryggen så att hon föll in i diskbänken och slog sig. Domstolen fäste vikt vid fotografier på skador, rättsintyg, vårddokumentation och uppgifter från vittnen. Vittnena hade bland annat berättat att målsäganden beskrivit öletburken, att hon blivit sparkad i ryggen och slagen samt att hon varit ledsen och påverkad efter händelsen.

Försvaret åberopade bland annat film och bilder som enligt den tilltalade kunde tala för att målsäganden hade skadat sig själv. Tingsrätten ansåg dock inte att detta rubbade bevisvärdet av målsägandens uppgifter. Domstolen konstaterade att de aktuella skadorna inte gav intryck av att vara självförvållade och att det dessutom var ostridigt att den tilltalade hade utövat våld som stämde överens med flera av skadorna. Sammantaget ansåg tingsrätten att det var styrkt att den tilltalade hade misshandlat målsäganden på det sätt som framgick av gärningsbeskrivningen.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för misshandel av normalgraden. Tingsrätten bestämde påföljden till villkorlig dom och samhällstjänst i 120 timmar. Domstolen angav att om fängelse hade valts som påföljd skulle straffet ha motsvarat fyra månaders fängelse.

På skadeståndssidan ansåg tingsrätten att målsäganden hade rätt till ersättning för kränkning med 25 000 kronor. För sveda och värk bedömde domstolen att ersättning skulle utgå för två veckors akut sjukdomstid, vilket motsvarade 1 600 kronor. Den tilltalade ska därför betala totalt 26 600 kronor i skadestånd, jämte ränta enligt räntelagen från den 24 maj 2026 till dess full betalning sker.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Dessutom ska han återbetala 90 000 kronor av kostnaderna till staten.