Fängelse för brott mot barn i hemmet

Den tilltalade döms för misshandel, olaga tvång och två fall av barnfridsbrott efter händelser som enligt tingsrätten ägde rum i en bostad under perioden 22 november 2021 till 25 november 2021. Tingsrätten frikände henne samtidigt från ett åtal om olaga tvång som avsåg perioden 24 april 2020 till 21 november 2021. Påföljden bestämdes till sex månaders fängelse.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet byggde på påståenden om att den tilltalade, som är moster till målsägandena, under flera dagar i november 2021 hade utsatt en av målsägandena för våld och bestraffningar i en bostad. Enligt åtalet skulle hon ha misshandlat målsäganden genom att upprepade gånger slå honom med bälte mot stora delar av kroppen, bland annat huvud, axlar och rygg, och vid något tillfälle även sparka honom. Denna gärning avsåg händelser mellan den 22 november 2021 och den 25 november 2021. Tingsrätten dömde för misshandel enligt åtalet.

Åklagaren gjorde också gällande att den tilltalade genom våld och överhängande hot om våld hade tvingat samma målsägande att stå upp med armarna utsträckta och göra benböj i flera timmar under tre följande eftermiddagar och nätter, samt att avstå från mat, dryck och sömn. Denna åtalspunkt avsåg också tiden mellan den 22 november 2021 och den 25 november 2021. Tingsrätten dömde för olaga tvång, men inte i den del som gällde tvång genom våld.

En tredje åtalspunkt gällde olaga tvång mot en annan målsägande. Där påstod åklagaren att den tilltalade genom överhängande hot om brottslig gärning hade tvingat honom att delta i bestraffningen genom att lämna över sitt bälte så att hon kunde slå den första målsäganden med det, samt att förhöra den första målsäganden om vad som hänt med bältet. Även denna gärning angavs ha inträffat mellan den 22 november 2021 och den 25 november 2021. Tingsrätten dömde för olaga tvång enligt denna punkt.

Åklagaren yrkade vidare ansvar för två fall av barnfridsbrott. Det första gällde att den tilltalade utsatt den första målsäganden för misshandel mellan den 22 november 2021 och den 25 november 2021, och att gärningen bevittnats av den andra målsäganden. Det andra gällde att den tilltalade utsatt den första målsäganden för olaga tvång under samma tidsperiod, och även detta hade bevittnats av den andra målsäganden. Tingsrätten dömde för båda dessa fall av barnfridsbrott.

Den tilltalade frikändes däremot från ett åtal om olaga tvång som påstods ha pågått vid upprepade tillfällen från den 24 april 2020 till den 21 november 2021. Enligt åtalet skulle den första målsäganden under den tiden ha tvingats stå upp med armarna uppsträckta, göra benböj och vara utan mat och dryck. Tingsrätten ansåg inte att det var bevisat att någon sådan gärning ägt rum under den angivna perioden.

Rättens bedömning

Den tilltalade förnekade gärningarna. Tingsrätten fann dock att de båda målsägandenas uppgifter i huvudsak var samstämmiga och trovärdiga, även om de i vissa delar haft svårt att minnas detaljer. Rätten fäste också vikt vid att flera vittnen berättat om vad målsägandena tidigare uppgett för dem, och särskilt betydelsefullt bedömdes uppgifterna från en person vid ungdomsmottagningen eftersom dessa låg nära i tiden till händelserna.

När det gällde misshandeln ansåg tingsrätten att det var utrett att den tilltalade med uppsåt hade slagit den första målsäganden upprepade gånger med bälte mot kroppen och att detta orsakat smärta. Rätten fann däremot inte visat att slagen utdelats med metallspännet, att de orsakat ärr eller att den tilltalade sparkat målsäganden.

Vid bedömningen av olaga tvång mot den första målsäganden ansåg tingsrätten att berättelserna från målsägandena stöddes av andra vittnesuppgifter. Rätten kom fram till att det var bevisat att den tilltalade tvingat målsäganden att stå upp, göra benböj och avstå från mat, dryck och sömn under tre efterföljande eftermiddagar och nätter, men inte att misshandeln i åtalspunkt 1 använts som tvångsmedel.

När det gällde olaga tvång mot den andra målsäganden ansåg tingsrätten att hans uppgifter tillsammans med den första målsägandens uppgifter visade att gärningen var bevisad. Rätten godtog också att den andra målsäganden hade tvingats delta i bestraffningen genom att förhöra den första målsäganden om bältet.

För barnfridsbrotten konstaterade tingsrätten att den andra målsäganden hade bevittnat brotten mot den första målsäganden och att den tilltalade förstått detta. Därmed ansågs båda barnfridsbrotten styrkta.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade för misshandel, olaga tvång, olaga tvång samt två fall av barnfridsbrott. Hon frikändes från ett ytterligare åtal om olaga tvång som avsåg perioden 24 april 2020 till 21 november 2021.

Påföljden bestämdes till sex månaders fängelse. Tingsrätten bedömde att brottsligheten var allvarlig, särskilt eftersom den riktats mot barn i hemmet och utförts av en vuxen i beroendeställning. Rätten ansåg att det samlade straffvärdet motsvarade omkring åtta månaders fängelse, men satte ned straffet till sex månader med hänsyn till att lång tid förflutit sedan brotten begicks.

Den tilltalade skulle också betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kronor. Staten skulle stå för kostnaderna. Tingsrätten beslutade om ersättning av staten till tre målsägandebiträden eller företrädare i de belopp som anges i domen.