Penningtvättsförseelse gav dagsböter

Den tilltalade döms av Dold domstol för penningtvättsförseelse. Domstolen bedömde att hon hanterat pengar som härrörde från ett bedrägeri, men att det inte var styrkt att hon agerat uppsåtligt. Straffet bestämdes till 30 dagsböter om 50 kronor, totalt 1 500 kronor. Den tilltalade ska också betala skadestånd, förverkad brottsvinst och avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en punkt. Den tilltalade åtalades i första hand för penningtvättsbrott enligt 4 § lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Enligt gärningsbeskrivningen hade hon upplåtit sitt bankkonto för en insättning om 2 200 kronor, tagit emot och förvarat pengarna på kontot samt därefter omsatt eller låtit annan omsätta hela eller delar av beloppet genom överföringar. Åtgärderna uppgavs ha syftat till att dölja att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet, alternativt till att främja möjligheterna för henne själv eller annan att tillgodogöra sig pengarna. Gärningen angavs ha begåtts mellan den 12 april 2025 och den 14 april 2025. I andra hand yrkade åklagaren ansvar för penningtvättsförseelse. Tingsrätten dömde den tilltalade för penningtvättsförseelse och frikände henne därmed från den uppsåtliga gärningsbeskrivningen i första hand.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann det utrett att målsäganden hade utsatts för ett bedrägeri genom att hon lurats att föra över pengar till ett annat konto i tron att hon skulle tjäna mer pengar. Det var också utrett att 2 200 kronor av de pengar som målsäganden förde över kom in på den tilltalades konto samma dag som överföringen skedde, den 12 april 2025. Vidare ansågs det utrett att den tilltalade hanterat pengarna, bland annat genom en överföring till Trustly den 14 april 2025. Domstolen bedömde därför att det funnits ett förbrott och att den tilltalade hanterat pengarna på ett sätt som objektivt sett utgjorde penningtvättsbrott.

När det gällde subjektiv täckning utgick rätten från den tilltalades uppgifter om att hon varit arbetssökande, fått kontakt via sociala medier, fått instruktioner av en person som kallade sig "Rashad" och trott att hon arbetade för ett seriöst företag. Hon hade också uppgett att hon gjort vissa kontroller och ställt frågor, men ändå genomfört transaktionerna. Tingsrätten fann att hennes uppgifter inte gav anledning att ifrågasättas och att hon i praktiken också blivit lurad. Samtidigt ansåg domstolen att det inte var styrkt att hon agerat med uppsåt. Däremot bedömdes hennes agerande vara tillräckligt oaktsamt för att utgöra penningtvättsförseelse, eftersom hon haft skälig anledning att anta att pengarna kom från brott eller brottslig verksamhet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes alltså för penningtvättsförseelse. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 1 500 kronor. Tingsrätten biföll målsägandens skadeståndsyrkande och slog fast att den tilltalade ska betala 2 200 kronor jämte ränta. Domstolen förklarade också att målsäganden har rätt till betalning ur förverkade medel med samma belopp. Den tilltalade förpliktades vidare att betala 2 200 kronor som förverkad brottsvinst till staten. Slutligen ska hon betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor. Eftersom hon dömdes för brott avslogs hennes ersättningsyrkande för rättegångskostnader.