Två fall av brott mot utlänningslagen

Tingsrätten dömde den tilltalade för två fall av brott mot utlänningslagen. I det första fallet avsåg åtalet att han mellan den 1 december 2022 och den 31 mars 2024 haft anställning hos ett städbolag och utfört arbete utan föreskrivet arbetstillstånd, och i det andra fallet att han mellan den 2 april 2024 och den 2 juni 2025 haft en motsvarande anställning hos ett annat städbolag utan arbetstillstånd. Tingsrätten fann honom skyldig i båda delarna och dömde honom till dagsböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte talan i två åtalspunkter som båda gällde brott mot utlänningslagen enligt 20 kap. 3 § utlänningslagen. Den första gärningen avsåg perioden den 1 december 2022 till den 31 mars 2024. Enligt åtalet hade den tilltalade uppsåtligen eller av oaktsamhet haft anställning hos ett städbolag och utfört arbete i verksamheten i Växjö kommun, trots att han inte hade föreskrivet arbetstillstånd.

Den andra gärningen avsåg perioden den 2 april 2024 till den 2 juni 2025. Enligt åtalet hade den tilltalade under den tiden haft anställning hos ett annat städbolag och utfört arbete i verksamheten i Växjö kommun utan att ha arbetstillstånd. Båda åtalspunkterna rubricerades som brott mot utlänningslagen.

Den tilltalade förnekade gärningen i båda delarna. I den första delen uppgav han bland annat att han arbetat, fått lön och betalat skatt, och att han förstått att han behövde lämna Sverige men inte att han saknade rätt att arbeta. I den andra delen uppgav han att han arbetat under tidsperioden och att han först efter kontakt med polisen förstod att han inte fick arbeta.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att brottet var perdurerande, vilket innebar att preskriptionstiden började löpa först när respektive brottslighet upphörde. För den första åtalspunkten konstaterade domstolen att den tilltalade under perioden den 1 december 2022 till den 31 mars 2024 hade en anställning, utförde arbete och uppbar lön, samt att han saknade nödvändigt arbetstillstånd. Domstolen ansåg därför att den objektiva sidan av brottet var uppfylld.

När det gällde subjektiv täckning fann tingsrätten inte stöd för att den tilltalade insett att han inte fick arbeta eller att han varit likgiltig inför risken. Däremot ansåg domstolen att han, särskilt eftersom han visste att han inte längre fick vistas i Sverige, borde ha insett risken att han saknade rätt att arbeta och att han varit oaktsam genom att inte kontrollera saken. Han dömdes därför för brott mot utlänningslagen i denna del.

För den andra åtalspunkten gjorde tingsrätten ingen annan bedömning. Domstolen fann att den tilltalade under perioden den 2 april 2024 till den 2 juni 2025 hade anställning hos det andra städbolaget, att han utförde arbete och uppbar lön, samt att han även då saknade arbetstillstånd. Även här bedömde tingsrätten att han handlat av oaktsamhet och att brott mot utlänningslagen därför var styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för två fall av brott mot utlänningslagen. Påföljden bestämdes till 90 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 4 500 kronor. Tingsrätten beslutade också att han ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

I målet prövades även särskild avgift för de två arbetsgivarna, men dessa delar avser inte den tilltalade personligen.