Tingsrätten dömer för mordbrand

Tingsrätten i Uppsala har dömt den tilltalade för mordbrand efter att hon enligt domstolen anlagt en brand i sin lägenhet den 6 juli 2026. Åklagarens gärningsbeskrivning avsåg grov mordbrand, men domstolen ansåg att brottet skulle bedömas som mordbrand av normalgraden. Påföljden bestämdes till fängelse i fyra år.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Den tilltalade åtalades för en enda gärning: grov mordbrand enligt 13 kap. 2 § brottsbalken. Enligt åtalet hade hon den 6 juli 2026 anlagt brand genom att tända eld på en fåtölj i sin lägenhet, och branden påstods ha inneburit fara för andras liv och hälsa. Åklagaren ansåg att brottet var grovt eftersom branden anlagts vid en tid på dygnet då många låg och sov, i ett flerfamiljshus i ett tättbebyggt område, och eftersom det förelåg spridningsrisk.

I domskälen konstaterade tingsrätten att den tilltalade bodde i en lägenhet och att brand uppstod i en fåtölj i bostaden den 6 juli 2026. Domstolen ansåg det bevisat att hon anlagt elden på det sätt som åklagaren påstått. Den tilltalade förnekade brott och uppgav att hon inte hade tänt eld, men tingsrätten fann hennes uppgifter om andra möjliga gärningspersoner otillförlitliga. Förhörsuppgifter från andra personer ansågs också stödja att hon själv hade startat elden.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att åklagaren hade bevisbördan och att det för fällande dom krävs att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade agerat enligt gärningsbeskrivningen. Domstolen ansåg att utredningen visade att den tilltalade anlagt elden och att någon annan realistisk gärningsman inte hade framkommit.

När det gällde rubriceringen konstaterade tingsrätten att mordbrand enligt 13 kap. 1 § brottsbalken kräver att någon anlägger brand som innebär fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom. Domstolen redovisade också att grov mordbrand enligt 13 kap. 2 § kräver att brottet ska bedömas som grovt, bland annat om branden anlagts i tättbebyggt samhälle där den lätt kunde sprida sig eller annars inneburit fara för flera människor.

Tingsrätten fann att det fanns omständigheter som talade för grov mordbrand. Branden hade anlagts i ett lägenhetshus, på en tid då många tycktes ha varit hemma och flera föreföll ha sovit. Det fanns också en risk för brandspridning till ovanförliggande lägenheter, och flera våningsplan hade blivit rökfyllda. Samtidigt betonade domstolen att brandens faktiska spridning kunde begränsas till fåtöljen, att räddningstjänsten snabbt fick kontroll över situationen och att branden var släckt några minuter efter ankomsten. Domstolen fäste även vikt vid att byggnaden hade ett starkt brandskydd och fungerande brandvarnare. Sammantaget ansåg tingsrätten därför att situationen inte varit så allvarlig att gärningen skulle bedömas som grov mordbrand.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för mordbrand den 6 juli 2026. Påföljden bestämdes till fängelse i fyra år. Tingsrätten ansåg att brottet i sig hade ett straffvärde om fängelse i fyra år och sex månader, men gjorde en viss nedsättning med hänsyn till att den tilltalade enligt domstolen hade haft svårt att kontrollera sitt handlande till följd av psykisk störning. Domstolen fann samtidigt att det inte fanns förutsättningar att överlämna henne till rättspsykiatrisk vård.

Tingsrätten beslutade också att den tilltalade skulle vara kvar i häkte tills fängelsestraffet fick verkställas. Hon ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Staten ska stå för försvararkostnaderna och ersättning med 102 350 kronor ska betalas ut för arbete, tidsspillan, utlägg och mervärdesskatt.