Fängelse efter misshandel och skadegörelse

Tingsrätten dömde den tilltalade för både misshandel och skadegörelse och bestämde påföljden till fängelse i tre månader. Domstolen ansåg att brotten sammantaget motiverade frihetsberövande, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden. Häktningen ska bestå till dess att fängelsestraffet får verkställas, dock längst till tidpunkten för villkorlig frigivning.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I målet hade den tilltalade åtalats för misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken med gärningsdatum den 24 juni 2026. Enligt åtalet sparkade den tilltalade målsäganden på kroppen, vilket ledde till rodnad och smärta. Tingsrätten dömde honom för brottet och rubricerade gärningen som misshandel av normalgraden.

Den tilltalade hade också åtalats för skadegörelse enligt 12 kap. 1 § brottsbalken med gärningsdatum den 27 september 2025. Enligt åtalet sparkade den tilltalade sönder en lägenhetsdörr så att skador uppstod till ett värde av 1 594 kronor. Tingsrätten dömde honom även för detta brott och ansåg att gärningen utgjorde skadegörelse av normalgraden.

Av utredningen framgår att den tilltalade erkände skadegörelsen och medgav ansvar för den gärningen. Han erkände också att han sparkade målsäganden, men bestred att sparken orsakat smärta och menade att gärningen i stället borde bedömas som ringa misshandel. Målet avgjordes efter huvudförhandling, där målsäganden hördes och flera vittnen lämnade uppgifter. Åklagaren lade också fram fotografier, uppgifter om kostnader för dörrbytet, händelserapport och larmsamtal med transkribering.

Rättens bedömning

När det gällde skadegörelsen fann tingsrätten att den tilltalades erkännande stöddes av fotografier som visade ett stort hål i dörren, av händelserapporten och av ett polisvittnes uppgifter om att den tilltalade stod utanför en trasig dörr när polisen kom till platsen. Domstolen ansåg därför att det var styrkt att den tilltalade sparkade sönder dörren. Av faktaunderlaget framgick också att skadan uppgick till 1 594 kronor, och tingsrätten bedömde att detta innebar skadegörelse av normalgraden.

När det gällde misshandeln bedömde tingsrätten att den tilltalades erkännande, målsägandens uppgifter, fotografierna och vittnesstödet visade att han sparkade målsäganden i ryggen. Domstolen fann också att målsäganden tillfogades rodnad och smärta, och att smärtan varade i några dagar. Tingsrätten ansåg därför att gärningen inte var ringa utan utgjorde misshandel av normalgraden. Domstolen lade dessutom vikt vid att sparken riktades mot en äldre anhörig kvinna och skedde i samband med att hon försökte fly från bostaden.

Vid straffmätningen bedömde tingsrätten att varje brott för sig hade ett straffvärde på omkring en månads fängelse, men att den samlade brottsligheten, med tillämpning av asperationsprincipen, motsvarade tre månaders fängelse. Domstolen beaktade också brottens art, att misshandeln riktats mot en försvarslös äldre anhörig vid hennes bostad, att skadegörelsen skett i hemmiljö och att den tilltalade återfallit i brottslighet under prövotid från en tidigare villkorlig dom. Utredningen gav enligt domstolen inte stöd för skyddstillsyn eller samhällstjänst.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes alltså för misshandel den 24 juni 2026 och för skadegörelse den 27 september 2025. Påföljden bestämdes till fängelse i tre månader. Den tilltalade ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas, dock längst till den tidpunkt då han skulle ha blivit villkorligt frigiven om straffet hade verkställts.

Tingsrätten beslutade också att den tilltalade ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för ersättning till försvarare och målsägandebiträde. Sekretess ska fortsätta att gälla för vissa uppgifter ur det utvidgade läkarintyget som lagts fram vid förhandling bakom stängda dörrar.