Villkorlig dom efter skallning på nyårsnatten

Den tilltalade döms för både misshandel och barnfridsbrott efter en händelse den 1 januari 2025. Tingsrätten kom fram till att han upprepade gånger skallat målsäganden och att brottet bevittnats av ett barn som stod den tilltalade och målsäganden nära. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst, och den tilltalade ska också betala skadestånd, avgift till brottsofferfonden och återbetalning av delar av kostnaderna till staten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde två brottspunkter. För det första avsåg åtalet misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen misshandlade den tilltalade målsäganden genom att upprepade gånger skalla henne på huvudet den 1 januari 2025. Det angavs att händelsen inträffade på en offentlig plats och att målsäganden fick smärta av angreppet. Tingsrätten dömde den tilltalade för misshandel.

För det andra avsåg åtalet barnfridsbrott enligt 4 kap. 3 § första stycket 1 brottsbalken i dess lydelse före den 1 juli 2026. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade genom samma gärning mot målsäganden utsatt ett närstående barn för att bevittna brottet den 1 januari 2025. Tingsrätten dömde även för barnfridsbrott.

Den tilltalade förnekade gärningarna. Han medgav att det förekom ett högljutt gräl och att huvuden kom i kontakt vid ett tillfälle, men bestred att han skallat målsäganden. Han bestred också att barnet bevittnat något sådant brottsligt händelseförlopp.

Rättens bedömning

Tingsrätten fäste stor vikt vid barnets uppgifter, som enligt domen lämnades på ett fritt, detaljerat och självupplevt sätt. Barnet berättade både i ett inledande förhör och i ett senare barnförhör att den tilltalade skallat eller stångat målsäganden tre gånger. Uppgifterna ansågs trovärdiga och fick enligt tingsrätten starkt stöd av larmsamtalet och händelserapporten, där det framgick att barnet redan innan målsäganden kom till telefonen berättat att målsäganden hade mycket ont i huvudet. Även målsägandens tidiga uppgifter till polis och andra personer gav stöd åt åtalet.

Tingsrätten ansåg att målsägandens senare uppgift om att hon endast fått pannan tryckt mot hårfästet i några sekunder var en efterhandskonstruktion som kunde lämnas utan avseende. Domstolen fann också att den tilltalades egen version, liksom den bevisning han åberopat, inte rubbade värdet av åklagarens bevisning. Det konstaterades samtidigt att skadorna i den tilltalades panna gav visst stöd för åklagarens uppgifter, även om det inte var helt klarlagt hur de uppkommit.

När det gällde barnfridsbrottet bedömde tingsrätten att barnet faktiskt hade bevittnat gärningen. Domstolen godtog därför att den tilltalade genom misshandeln av målsäganden också gjort sig skyldig till barnfridsbrott.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms till villkorlig dom. Tingsrätten bedömde att straffvärdet motsvarade några månaders fängelse, men eftersom han inte förekom i belastningsregistret och det saknades anledning att befara återfall stannade påföljden vid villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med samhällstjänst i 75 timmar. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha bestämts till två månaders fängelse.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 20 000 kronor, med ränta enligt räntelagen från den 1 januari 2025. Tingsrätten fann att målsäganden genom barnfridsbrottet allvarligt kränkts i sin personliga integritet och att det yrkade beloppet var skäligt.

Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Vidare avslogs hans yrkande om ersättning för privat försvarare. Tingsrätten beslutade dessutom att han ska återbetala 21 313 kronor av kostnaderna till staten.