Grovt bokföringsbrott och skattebrott prövat i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt bokföringsbrott och skattebrott. Hovrätten ändrade tingsrättens påföljd för den tilltalade och bestämde den till villkorlig dom med 150 dagsböter, men lät i övrigt tingsrättens dom stå fast i de delar som avser skuld och näringsförbud.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde flera brott kopplade till två bolag. Enligt åtalet hade den tilltalade gjort sig skyldig till tre fall av grovt bokföringsbrott, tre fall av grovt skattebrott och sex fall av skattebrott. I hovrätten justerade åklagaren en av åtalspunkterna för skattebrott genom att ändra redovisningsperiodens början från juni 2020 till mars 2020. Åklagaren godtog i övrigt tingsrättens rubricering av skattebrotten.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för följande gärningar. Grovt bokföringsbrott hade avsett perioderna 2020-06-14–2020-12-31, 2020-10-23–2020-12-31 och 2021-01-01–2021-12-31. Grovt skattebrott hade avsett 2020-05-12, 2021-06-16 och 2021-07-18. Skattebrott hade avsett 2020-03-12, 2020-04-14, 2020-06-12, 2020-06-13, 2020-08-12 och 2020-10-06. Hovrätten redovisade att dessa gärningar, i enlighet med tingsrättens dom, stod fast och inte hade överklagats i skuldfrågan.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av den skriftliga bevisning som lagts fram och av inspelningarna av förhören i tingsrätten. Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning att oriktiga uppgifter hade lämnats till Skatteverket på det sätt som åklagaren påstått och att detta hade medfört fara för att skatt skulle undandras det allmänna med drygt 12,5 miljoner kronor. Hovrätten delade också tingsrättens uppfattning att bokföringsskyldigheten hade misskötts och att insättningar och uttag på bolagens bankkonton i allt väsentligt motsvarade de belopp som angavs i gärningsbeskrivningen.

När det gällde ansvarsfördelningen bedömde hovrätten, liksom tingsrätten, att den tilltalade hade varit faktisk företrädare för bolagen under den tid som åtalet avsåg. Hovrätten fann därför att han hade ett bestämmande inflytande i bolagen och därmed ansvar för att inte lämna oriktiga uppgifter till Skatteverket och för att bokföringsskyldigheten fullgjordes. Hovrätten fann också att det, på samma sätt som tingsrätten kommit fram till, praktiskt taget var uteslutet att den tilltalade saknade uppsåt till att skatt undandrogs det allmänna och att bokföringen missköttes. Därmed ansågs åtalet för skattebrott och bokföringsbrott styrkt.

Hovrätten gjorde ingen annan bedömning än tingsrätten i fråga om rubriceringarna. Även frågan om näringsförbud lämnades utan ändring.

Domslut och påföljd

Hovrätten bedömde att brottslighetens samlade straffvärde var något lägre än tingsrättens bedömning och motsvarade fängelse i två år och sex månader. Till skillnad från tingsrätten ansåg hovrätten inte att det, med hänsyn till brottslighetens art, hade gått ovanligt lång tid sedan brotten begicks. Utredningstiden påverkade därför inte straffmätningen.

För den tilltalade fann hovrätten att brottslighetens straffvärde och art normalt talade starkt för fängelse, men att hans hälsotillstånd gjorde fängelse olämpligt. Hovrätten hänvisade till att han var svårt sjuk och tydligt påverkad av framskridet åldrande. På den grunden bestämdes påföljden till villkorlig dom med 150 dagsböter om 50 kronor vardera, sammanlagt 7 500 kronor. Detta innebär en ändring från tingsrättens fängelsestraff om ett år.

Tingsrätten hade också meddelat näringsförbud i fem år och ålagt den tilltalade att betala en avgift till brottsofferfonden om 800 kronor. Hovrätten ändrade inte detta och lät näringsförbudet stå fast. I den uppgift som lämnats i hovrättens beslut angavs även att en ersättning om 42 854 kronor skulle utgå av staten, men domstolens redovisning knöts där till ett annat namn än den tilltalade.