Rättspsykiatrisk vård efter flera våldsdåd

Tingsrätten har dömt den tilltalade till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning efter en serie gärningar mot en närstående. Domstolen fann att hon skulle dömas för olaga hot, ofredande, misshandel av ringa grad, två fall av olaga hot till och ringa skadegörelse. Samtidigt frikändes hon från två åtal om barnfridsbrott. Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden, vara kvar i häkte till dess vården kan påbörjas och betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hotade den tilltalade den 17 april 2026 målsäganden genom att säga att hon skulle hämta en kniv och hugga honom i magen, eller med liknande innebörd. Åklagaren gjorde gällande att detta utgjorde olaga hot och att ett barn bevittnade gärningen, vilket ledde till åtalet om barnfridsbrott för samma datum. Tingsrätten dömde den tilltalade för olaga hot och barnfridsbrott med hänvisning till denna händelse.

Den 18 april 2026 påstods den tilltalade ha bankat och fört oväsen utanför målsägandens lägenhet medan målsäganden och ett barn befann sig där. Åtalet gällde ofredande och barnfridsbrott. Tingsrätten ansåg att gärningen var styrkt men bedömde att det skulle bli dubbelbestraffning om den tilltalade också dömdes för barnfridsbrott på denna punkt. Hon dömdes därför för ofredande, medan åtalet om barnfridsbrott ogillades.

Den 7 juni 2026 åtalades den tilltalade för att ha tagit kraftigt tag om målsägandens fot, vilket orsakade smärta och rivmärke. Detta låg till grund för både misshandel och barnfridsbrott. Tingsrätten fann att hon skulle dömas för misshandel, men bedömde gärningen som ringa misshandel med hänsyn till skadans begränsade omfattning. Åtalet om barnfridsbrott på denna punkt ogillades däremot.

Samma dag, den 7 juni 2026, åtalades den tilltalade också för att ha hotat målsäganden med att hämta en kniv och döda honom, eller med liknande innebörd. Även här åberopades barnfridsbrott eftersom barn uppgavs ha bevittnat hotet. Tingsrätten dömde den tilltalade för olaga hot och för barnfridsbrott på denna punkt, och uttalade att det rörde sig om två gärningar eftersom två barn blivit utsatta.

Slutligen åtalades den tilltalade för att den 7 juni 2026 ha tagit sönder backspegeln på målsägandens personbil. Åtalet gällde skadegörelse. Tingsrätten bedömde att skadan var lågt värderad och rubricerade gärningen som ringa skadegörelse.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann att målsäganden, barnen och de hörda vittnena berättat på ett likartat sätt och att deras uppgifter framstod som tillförlitliga. Domstolen framhöll också att deras berättelser i viktiga delar fick stöd av skriftlig bevisning, larmsamtal och fotografier.

När det gällde hotet den 17 april 2026 lade domstolen vikt vid målsägandens uppgifter och att ett barn hörde hotet i telefon. Larmsamtalet samma dag stödde också åklagarens version. Därmed ansågs gärningen styrkt.

För händelsen den 18 april 2026 ansåg tingsrätten att det var styrkt att den tilltalade bankat och skrikit utanför lägenheten. Domstolen bedömde dock att barnfridsbrott inte skulle dömas ut här, eftersom den tilltalade redan dömdes för ofredande genom samma händelseförlopp och det annars skulle bli en otillåten dubbelbestraffning.

I fråga om foten den 7 juni 2026 fann tingsrätten att barnets uppgifter, tillsammans med övrig bevisning, visade att den tilltalade orsakat smärta och rivmärke. Med hänsyn till att skadan var begränsad bedömdes gärningen som ringa misshandel.

När det gällde barnfridsbrottet kopplat till misshandeln ansåg domstolen att det inte var tillräckligt säkert att barnen vaknat av skrik i direkt samband med gärningen. Därför ogillades den delen av åtalet.

För det andra hotet den 7 juni 2026 ansåg tingsrätten att målsäganden, barnen och övrig utredning sammantaget styrkte att den tilltalade hotat att döda målsäganden med kniv. Barnfridsbrottet ansågs också styrkt eftersom två barn bevittnat händelsen.

När det gällde backspegeln visade fotografierna att den var sönder, och en av barnen berättade att den tilltalade efteråt sagt att det var hon som gjort det. Tingsrätten fann därför att det var styrkt att den tilltalade orsakat skadan. Eftersom skadans värde uppgavs vara 350 kronor och det saknades försvårande omständigheter bedömdes gärningen som ringa skadegörelse.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för olaga hot den 17 april 2026, ofredande den 18 april 2026, ringa misshandel den 7 juni 2026, olaga hot den 7 juni 2026, barnfridsbrott kopplat till hotet den 17 april 2026, barnfridsbrott kopplat till hotet den 7 juni 2026 samt ringa skadegörelse den 7 juni 2026. Hon frikändes från två åtal om barnfridsbrott, ett som avsåg den 18 april 2026 och ett som avsåg den 7 juni 2026.

Påföljden bestämdes till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning. Tingsrätten utgick från att gärningarna begåtts under påverkan av allvarlig psykisk störning och att förutsättningar för rättspsykiatrisk vård förelåg. Domstolen ansåg också att skyddstillsyn inte var lämpligt.

Den tilltalade ska vara kvar i häkte till dess den rättspsykiatriska vården påbörjas eller annars förutsättningarna enligt lagen om rättspsykiatrisk vård är uppfyllda. Hon ska dessutom betala 10 000 kronor i skadestånd till målsäganden, jämte ränta från den 7 juni 2026, samt en avgift på 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna.