Skadegörelse efter sparkar mot personbil

En tilltalad har dömts för skadegörelse efter att ha sparkat på en personbil så att den fick skador av ett inte ringa värde. Tingsrätten fann att gärningen var styrkt och dömde honom till villkorlig dom förenad med dagsböter. Skadeståndsyrkandet från målsäganden avslogs helt.

Händelsen och åtalet

Åtalet avsåg en enda brottspunkt. Den tilltalade åtalades för skadegörelse enligt 12 kap. 1 § brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade han den 4 juni 2025 sparkat på en personbil så att det uppstod skador för ett icke ringa värde. Händelsen ska ha inträffat på en offentlig plats i Ulricehamn, och bilen tillhörde målsäganden. Åklagaren gjorde gällande att gärningen begicks med uppsåt.

Den tilltalade medgav att han orsakat skador på personbilen i enlighet med åtalet, men han bestred att hans handlande utgjorde brott. Han bestred också målsägandens skadeståndsanspråk.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att den tilltalade hade medgett att han orsakat både skadan på plåten och glasskadan genom sparkar. Hans uppgifter ansågs stödjas av utredningen, särskilt av filmsekvenser som spelades upp under huvudförhandlingen. Domstolen bedömde att det var uppenbart att skador uppstått till ett mer än ringa belopp.

Den tilltalade uppgav att han tidigare hade utsatts för misshandel och att han i samband med händelsen fått provokativa och hotfulla uttalanden, vilket enligt honom föranledde en “markering”. Tingsrätten fann att det kunde ha förekommit viss provokation från föraren av bilen, men att detta inte gav den tilltalade rätt att upprepade gånger sparka på bilen så att skador uppstod. Han bedömdes därför ha gjort sig skyldig till skadegörelse i enlighet med åtalet.

Domslut och påföljd

För skadegörelse den 4 juni 2025 dömdes den tilltalade till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 30 dagsböter om 80 kronor, vilket innebär totalt 2 400 kronor.

Målsäganden hade begärt skadestånd om 18 500 kronor, fördelat på sveda och värk, kränkning och självrisk avseende personbil. Tingsrätten fann att sveda och värk samt kränkning inte kom i fråga vid den aktuella brottsligheten. När det gällde självrisk ansåg domstolen att målsäganden inte hade visat någon uppkommen kostnad. Skadeståndsyrkandet avslogs därför i sin helhet.

Eftersom den tilltalade dömdes för ett brott med strängare straffskala än penningböter ska han också betala avgift till brottsofferfonden.