Vapenbrott ledde till skyddstillsyn

Den tilltalade döms för vapenbrott efter att ha innehaft en tårgaspistol utan rätt till det under perioden den 17 april 2024 till den 23 april 2024. Tingsrätten bedömde att brottet var av normalgraden, inte grovt som åklagaren hade påstått. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalet

Åtalet gällde en gärning som rubricerades som grovt vapenbrott enligt 9 kap. 1 a § första stycket vapenlagen. Enligt åklagaren hade den tilltalade innehaft en tårgaspistol utan att ha rätt till det. Gärningen skulle ha begåtts någon gång mellan den 17 april 2024 och den 23 april 2024 i Sverige. Åklagaren ansåg att brottet skulle bedömas som grovt eftersom pistolen saknade legalt användningsområde och hade innehafts i en miljö där den typiskt sett kunde befaras komma till brottslig användning.

Den tilltalade medgav de faktiska omständigheterna men bestred ansvar och hänvisade till att han saknat uppsåt. Han uppgav bland annat att det var han på filmerna som höll i vapnet, att han trodde att det var en signalpistol och att han inte trodde att det var brottsligt att hålla i den. Han uppgav också att filmerna var inspelade i en bostad som han brukade vara i.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann att det stod klart att den tilltalade var den person som förekom på filmerna som åklagaren åberopat. Av utredningen framgick också att NFC bedömt att det var en tårgaspistol som han höll i. Eftersom den tilltalade uppgett att pistolen var pluggad och därmed obrukbar, och utredningen inte visade något annat, utgick tingsrätten från att pistolen var obrukbar.

Domstolen ansåg därför att den tilltalade hade innehaft en obrukbar tårgaspistol utan rätt till det under den tid och på den plats som åklagaren gjort gällande. Hans invändningar om att han trodde att det var tillåtet och att han trodde att det var en signalpistol fritog honom inte från ansvar. Tingsrätten bedömde också att gärningen hade begåtts med uppsåt.

När det gällde rubriceringen ansåg tingsrätten att det inte var visat att pistolen innehafts i en sådan miljö att den typiskt sett kunde befaras komma till brottslig användning. Det fanns inte heller något annat som talade för grovt brott. Därför bedömdes gärningen som vapenbrott av normalgraden.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes alltså för vapenbrott, begånget under perioden den 17 april 2024 till den 23 april 2024. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn, och tingsrätten beslutade att det inte fanns anledning att förena den med samhällstjänst. En övervakare ska utses av frivården.

Tingsrätten beaktade den tilltalades ungdom vid straffmätningen. Domstolen noterade också att han tidigare hade dömts för vapenbrott, ringa brott. Utöver påföljden ska den tilltalade betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.

Tingsrätten beslutade även om ersättning till försvararen. Staten ska betala 17 596 kronor för ersättningen, fördelat på arbete, tidsspillan, utlägg och mervärdesskatt. Den tilltalade ska inte återbetala kostnaden för försvararen.