Tjänstefelsmålet om kroppsvisitation ändras i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om tjänstefel. Hovrätten frikände den tilltalade från ansvar för tjänstefel den 11 april 2022 och ändrade därmed tingsrättens fällande dom. Som följd befriades den tilltalade också från avgiften till brottsofferfonden och från skyldigheten att ersätta staten för del av försvararkostnaderna i tingsrätten.

Om händelsen och åtalet

Åtalet gällde tjänstefel. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade, genom att besluta om och genomföra en kroppsvisitation, hade åsidosatt vad som gällde för uppgiften som polisman. Enligt åklagaren saknades lagligt stöd för åtgärden eftersom den person som visiterades inte varit skäligen misstänkt för brott. Den tilltalade bestred ansvar och yrkade i hovrätten att tingsrättens dom skulle ändras.

Hovrätten utgick från samma utredning som tingsrätten. Enligt hovrättens prövning var frågan om den person som visiterades var skäligen misstänkt för narkotikabrott. De omständigheter som låg till grund för misstanken var att personen befann sig i ett område som ansågs intressant i narkotikasammanhang, att personen hade ett visst rörelsemönster, avvikande klädsel, tatueringar, undvikande svar, humörsvängningar, uppgift om tidigare kontakt med polisen samt skakande händer. Hovrätten konstaterade att dessa omständigheter inte räckte för att personen skulle anses skäligen misstänkt för narkotikabrott.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten redogjorde för rättsliga utgångspunkter om tjänstefel och om förutsättningarna för kroppsvisitation. Domstolen framhöll att det krävs skälig misstanke för att en kroppsvisitation ska få genomföras. Hovrätten bedömde att den grund för misstanke som den tilltalade hade åberopat innebar en påtaglig risk för felbedömning och därmed ett felaktigt användande av ett tvångsmedel. Domstolen ansåg därför att handlandet i och för sig var oaktsamt i objektiv mening.

Trots detta kom hovrätten fram till att utredningen inte räckte för att slå fast att den tilltalade personligen hade varit oaktsam i straffrättslig mening. Hovrätten beaktade bland annat att begreppet skälig misstanke inte är klart definierat, att utbildningen hade innehållit viss vägledning men inte gav ett entydigt svar för just sådana omständigheter, samt att den tilltalade i sin praktiska tjänstgöring kan ha fått uppfattningen att bedömningen var korrekt. Hovrätten lade också vikt vid att tiden för bedömningen var begränsad och att omständigheterna inte visade att den tilltalade medvetet bortsåg från risken eller borde ha insett att agerandet var fel.

Hovrätten konstaterade därför att den tilltalade inte hade åsidosatt vad som gällde för tjänsteuppgiften av oaktsamhet och att ansvar för tjänstefel därför inte kunde dömas ut.

Domslut och påföljd

Hovrätten frikände den tilltalade från ansvar för tjänstefel den 11 april 2022. Hovrätten ändrade därmed tingsrättens dom, som hade lett till en fällande bedömning för oaktsamt tjänstefel.

Eftersom den tilltalade frikändes befriades hon också från skyldigheten att betala avgift till brottsofferfonden. Hovrätten befriade henne även från skyldigheten att ersätta staten för del av försvararkostnaderna i tingsrätten. Hovrätten beslutade dessutom att staten slutligt skulle svara för viss ersättning till försvararen i hovrätten.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade till 30 dagsböter om 260 kronor, totalt 7 800 kronor, samt ålagt henne att betala 800 kronor till brottsofferfonden och att återbetala 11 344 kronor av kostnaderna till staten. Hovrätten undanröjde dessa följder i de delar som avsåg hennes ansvar. Det framgår inte av det material som lämnats att den tilltalade varit häktad.