Knivhugg i lägenhet ledde till fängelse

Den tilltalade döms av tingsrätten för grov misshandel och vållande till annans död, grovt brott, efter att ha huggit eller stuckit målsäganden i bröstet med ett eggvasst föremål i en lägenhet. Tingsrätten avvisade åtalet för mord men fann att gärningen var uppsåtlig i fråga om misshandeln och att den samtidigt utgjorde grovt vållande till annans död. Påföljden bestämdes till fängelse i fyra år och sex månader.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal för mord med gärningsbeskrivningen att den tilltalade hade dödat målsäganden genom att sticka eller hugga henne i bröstet med ett eggvasst föremål. Enligt åtalet inträffade detta någon gång mellan den 20 januari 2026 och den 22 januari 2026 i en lägenhet i Hässelby. Tingsrätten ogillade mordåtalet.

I andra hand yrkade åklagaren att samma händelse skulle bedömas som grov misshandel samt vållande till annans död, grovt brott. Den tilltalade dömdes för båda dessa brott. För grov misshandel avsåg gärningen samma händelseförlopp, och tingsrätten fann att den tilltalade uppsåtligen hade huggit eller stuckit målsäganden i bröstet med en kniv eller annat eggvasst föremål. När det gäller vållande till annans död, grovt brott, ansåg domstolen att den tilltalade genom ett medvetet risktagande av allvarligt slag hade orsakat målsägandens död. Även för denna åtalspunkt var tidpunkten angiven till perioden den 20 januari 2026 till den 22 januari 2026.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att målsäganden avled till följd av en stickskada i bröstet och att skadan hade tillfogats i lägenheten under den aktuella tidsperioden. Utredningen visade enligt domstolen att den tilltalade befann sig i lägenheten när dödsfallet inträffade och att det inte fanns något stöd för att någon annan person varit där under tiden. Domstolen fäste vikt vid att målsäganden påträffades död i sängen, att kniven i sängen hade målsägandens blod på bladet och den tilltalades DNA på skaftet, samt att blod från målsäganden fanns under den tilltalades naglar.

Rätten hänvisade också till den tekniska utredningen, telefonuppkopplingar, larmsamtal och vittnesuppgifter. Enligt tingsrätten talade den tilltalades agerande efter händelsen för att han försökte dölja eller förklara bort vad som hänt. Samtidigt ansåg domstolen att det inte var styrkt att han hade haft avsikt att döda målsäganden eller att likgiltighetsuppsåt var bevisat. Därför dömdes han inte för mord.

Domstolen bedömde i stället att det var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade uppsåtligen hade huggit eller stuckit målsäganden i bröstet med ett eggvasst föremål och att detta ledde till hennes död. Eftersom ett knivstick i bröstet måste ha framstått som livsfarligt och varit förenat med ett allvarligt risktagande, ansåg tingsrätten att gärningen skulle rubriceras som grov misshandel och grovt vållande till annans död.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms till fängelse i fyra år och sex månader. Tingsrätten ansåg att brottsligheten var sådan att någon annan påföljd än fängelse inte kunde komma i fråga.

Åklagarens yrkande om utvisning avslogs. Den tilltalade ska dock vara kvar i häkte till dess att fängelsestraffet får verkställas.

Tingsrätten beslutade också att flera beslag ska bestå till dess att domen vinner laga kraft, varefter det beslagtagna ska återlämnas. En i beslag tagen kniv förklarades förverkad. Den tilltalade ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Sekretess för vissa bilder som visar målsägandens döda kropp ska fortsätta att gälla i den utsträckning de förevisats inom stängda dörrar. Avspärrningen av en lägenhet ska bestå till dess att domen vinner laga kraft och därefter hävas.