Två bokföringsbrott ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för två fall av bokföringsbrott efter att ha åsidosatt bolagets bokföringsskyldighet under 2025. Tingsrätten fann att båda gärningarna var styrkta och bedömde dem som brott av normalgraden. Påföljden blev villkorlig dom i förening med dagsböter, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet var den tilltalade formell företrädare för ett bolag i Stockholms stad och ansvarig för att bokföringsskyldigheten fullgjordes. Bolaget försattes i konkurs den 4 augusti 2025.

I åtalspunkt 1 gällde misstanken bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade under perioden den 1 januari 2025 till den 4 augusti 2025 hade underlåtit att löpande bokföra inbetalningar om 19 308 kr och utbetalningar om 21 058 kr, eller att bevara räkenskapsinformation på ett betryggande sätt. Bristerna avsåg ett räkenskapsår och hade enligt åtalet skett i Stockholms stad. Utfallet blev att den tilltalade dömdes för bokföringsbrott i denna del.

I åtalspunkt 2 gällde också bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Åklagaren anförde att den tilltalade inte före den 1 juli 2025 hade avslutat den löpande bokföringen med årsredovisning för räkenskapsåret 2024. Enligt åtalet medförde detta att rörelsens ekonomiska resultat och ställning inte i huvudsak kunde bedömas med ledning av bokföringen. Utfallet blev även här att den tilltalade dömdes för bokföringsbrott.

Den tilltalade vidgick händelseförloppet i båda åtalspunkterna men förnekade gärningarna. Han uppgav att han trodde att konkursförvaltaren skulle sköta bokföringen och avsluta den löpande bokföringen med årsredovisningen.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att det var utrett att den tilltalade var formell ställföreträdare för bolaget under den relevanta tiden. Domstolen konstaterade också att han hade känt till att bolaget hade en skyldighet att sköta bokföringen, bland annat eftersom bokföringen tidigare hade hanterats av en ekonomibyrå.

Av den skriftliga bevisningen framgick enligt tingsrätten att bolaget försattes i konkurs den 4 augusti 2025 efter en egen ansökan samma dag. Domstolen fann därför att den tilltalades uppgift om att han hade ansökt om konkurs redan i april 2025 inte stämde. Tingsrätten ansåg vidare att han, genom att inte ta reda på vad som gällde, i vart fall måste ha insett risken för att bokföringsskyldigheten inte fullgjordes men ändå inte agerat för att uppfylla den. Han bedömdes därför ha varit likgiltig inför risken, och därmed uppsåtlig i den mening som krävdes för ansvar.

Båda gärningarna bedömdes som brott av normalgraden. När det gällde åtalspunkt 2 beaktade tingsrätten att gärningen hade begåtts uppsåtligen och att underlåtenheten att upprätta årsredovisning hade föregåtts av den tidigare underlåtenheten i åtalspunkt 1.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för bokföringsbrott i två fall. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 50 dagsböter om 320 kr, vilket sammanlagt innebär 16 000 kr.

Tingsrätten fann att det saknades skäl att tro att den tilltalade skulle begå nya brott. Eftersom han dömdes för brott med strängare straffskala än penningböter ska han också betala avgift till brottsofferfonden. Avgiften bestämdes till 1 000 kr.