Två penningtvättsbrott ledde till villkorlig dom

Den tilltalade har dömts för två fall av penningtvättsbrott efter att tingsrätten funnit att han upplåtit sitt bankkonto för att ta emot och förvara pengar som kom från bedrägeri. Det ena brottet avsåg 13 800 kronor och inträffade den 4 november 2025. Det andra avsåg 19 800 kronor och inträffade någon gång mellan den 2 november 2025 och den 4 november 2025. Påföljden bestämdes till villkorlig dom.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade upplåtit sitt bankkonto för mottagande och förvaring av sammanlagt 13 800 kronor som kom från bedrägeri begånget mot målsäganden. Pengarna omsattes därefter genom kortköp, uttag och swishöverföring. Gärningen hänfördes till den 4 november 2025 och påstås ha skett på en angiven plats i Tidaholms kommun eller på annan okänd plats i Sverige. Åklagaren gjorde i första hand gällande penningtvättsbrott och i andra hand penningtvättsförseelse. Tingsrätten dömde för penningtvättsbrott och ogillade därmed det alternativa ansvarsyrkandet.

Den andra åtalspunkten gällde också penningtvättsbrott. Där påstods att den tilltalade upplåtit sitt bankkonto för mottagande och förvaring av sammanlagt 19 800 kronor som kom från bedrägeri begånget mot målsäganden. Även dessa pengar omsattes genom kortköp, uttag och swishöverföring. Gärningen angavs ha skett någon gång mellan den 2 november 2025 och den 4 november 2025 på en angiven plats i Tidaholms kommun eller på annan okänd plats i Sverige. Också här yrkade åklagaren i andra hand ansvar för penningtvättsförseelse, men tingsrätten dömde för penningtvättsbrott enligt åtalet.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att utredningen visade att både målsägandena och den tilltalade kontaktades genom sociala medier och erbjöds extraarbete på distans. Enligt domen gick upplägget ut på uppdrag i en telegramkanal, där medlemmarna kunde utföra olika moment och få ersättning. Målsägandena uppgav att de efter instruktioner i kanalen swishade pengar till den tilltalade mot löfte om att få tillbaka dubbelt så mycket, men att de inte fick några pengar tillbaka. Rätten drog slutsatsen att det från början inte funnits någon avsikt att målsägandena skulle få återbetalning och att de därför utsatts för bedrägeri.

Den tilltalade förnekade att han upplåtit sitt bankkonto och uppgav att andra personer genomförde transaktionerna med fjärråtkomst, även om han godkände dem med sitt BankID. Tingsrätten fann ändå, utifrån hans egna uppgifter och den skriftliga bevisningen, att det var styrkt att han hade upplåtit sitt bankkonto för mottagande och förvaring av medlen.

När det gällde uppsåtet fann tingsrätten att den tilltalade i vart fall måste ha insett att det fanns en betydande risk att pengarna härrörde från brott och att transaktionerna syftade till att dölja brottsligt ursprung eller göra det möjligt för andra att tillgodogöra sig pengarna. Han bedömdes ha varit likgiltig inför den risken. Därför dömdes han för penningtvättsbrott i enlighet med åtalet.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Tingsrätten utgick från att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men ansåg att den tilltalade var tidigare ostraffad och att det inte fanns skäl att anta återfall i brottslighet. Domen skulle därför inte förenas med dagsböter.

Den tilltalade ska betala skadestånd till båda målsägandena. Skadeståndet till den ena målsäganden bestämdes till 13 800 kronor och till den andra till 19 800 kronor. Ränta ska utgå enligt räntelagen från den 4 november 2025 för båda beloppen. Tingsrätten fastställde också att målsägandena har rätt att få betalt ur de förverkade medlen.

Vidare beslutade tingsrätten att den tilltalade ska betala 13 800 kronor och 19 800 kronor som förverkad brottsvinst till staten. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Försvararen fick ersättning av staten med 7 044 kronor, och den tilltalade ska betala tillbaka hela den kostnaden till staten.